Gå direkt till innehåll
Vad menar vi egentligen med "Psykologiskt försvar"?

Blogginlägg -

Vad menar vi egentligen med "Psykologiskt försvar"?

Vad menar vi egentligen med trendbegreppet ”Psykologiskt försvar” som plötsligt blivit populärt igen? Begreppet har den senaste tiden börjat förekomma flitigt i sociala medier, i den allmänna debatten och intresset visar sig kanske mest konkret genom att Statsministern utlovat en ny myndighet som ska ta ansvar för just detta. Som psykologer kan vi inte tycka annat än att det är bra och viktigt att det psykologiska försvaret stärks och att psykologin får framflyttade positioner även inom detta område. Frågan är dock vad vi i dag menar med psykologiskt försvar?

Under kalla kriget handlade mycket av det psykologiska försvaret om ett kompakt motstånd mot propaganda från öst som skulle spridas genom flygblad samt små sammanslutningar i källarföreningar. Ur ett historiskt perspektiv kan man säga att det var helt korrekt att fokusera på motståndskraft mot just propaganda och felaktig information. På den tiden var tämligen enkelt att rikta det psykologiska försvaret eftersom det handlade om en tydlig ideologi, part och spridningsvägarna var förhållandevis enkla att kontrollera. Dessutom, och kanske viktigast i sammanhanget, så var samhället förhållandevis ordnat och förberett på kriser av olika typer, och det fanns en samsyn på vad som skulle försvaras. Så, är det då detta vi idag menar med psykologiskt försvar?

”Nej,”, skulle nog de flesta säga. Men frågan är om vi inte håller på att trilla i fällan och definiera psykologiskt försvar som enbart just något som hjälper oss att stå emot desinformation, om än via andra källor och för den delen även från andra håll än öst. Vi har den senaste tiden kunnat höra om vikten av att vara kritiska då man läser saker på internet och vara uppmärksamma inför det stundande valet så vi inte låter något annat land påverka det. Allt som sägs och skrivs om psykologiskt försvar just nu handlar om information, bara information.

Men är det verkligen allt? Nej, psykologiskt försvar handlar om så mycket mer. Människan är så mycket mer än någon som bara tar till sig information och därefter agerar eller inte agerar. Människan vill gärna förstå och därför blir såklart information viktigt, men människan har ett stort behov av att förstå och organisera upp tillvaron. Vi vill veta helt enkelt. Därför blir en förutsättning för psykologiskt försvar är att vi medborgare känner till vad det är vi försvarar, vad vi riskerar att förlora och att vi verkligen vill försvara oss.

En annan viktig del av psykologiska försvaret är att vi känner att vi klarar oss. Att vi kan få basala behov som mat och värme tillgodosedda. Vem kan göra eld i dag, vem kan hålla sig varm utan el och är det så självklart för alla att kunna bajsa sittande på en pinne i skogen? Känner vi oss otrygga på detta och börjar inse att samhället inte längre kan tillhandahålla de bekvämligheter eller betingelser vi varit vana med, då blir också motståndskraften mot exempelvis desinformation så mycket sämre.

Sedan spelar såklart information roll, men är det stora problemet att få fel information? Borde inte samhället börja fundera på vad som händer när vi inte får NÅGON information? Vad händer när vi som är vana att kunna googla allt, helt plötsligt ej kan få tag i information för att internet ligger nere. Vad händer då radion störs ut? Vad händer då det blir tyst? Här måste samhället förstå vad som händer på såväl individ- som grupp- och samhällsnivå.

Men den information vi får till oss ska såklart behandlas kritiskt och med medvetenhet om att det finns stora vinster för fienden, vilken den är, att kunna påverka oss. Men som sagt, det är långt ifrån allt.

En framtida myndighet som ska arbeta med psykologiskt försvar har således ganska mycket att arbeta med. Här kommer några förslag på sådant som ur ett psykologiskt perspektiv är viktigt, och även några ödmjuka förslag på åtgärder:

  • Skapa samsyn. Vad är det vi försvarar? En nation? En kultur? En värdering? Nej i slutändan är demokratin och det fria ordet. Alla skall få tycka vad de vill. Då kan ingen kidnappa det psykologiska försvaret för andra politiska syften.
  • Identifiera och konkretisera fienden. Vem är det vi behöver försvara oss emot? Så länge det är abstrakt och obegripligt, är det mycket svårare att motivera individer och grupper att prioritera att skaffa sig den kunskap som kan komma att behövas
  • Bygg upp civil kunskapsöverföring. Vi har i dag ett antal generationer med kunskaper och erfarenhet av att göra upp en eld, hålla sig varm och skita i skogen. Se till att de får möjlighet att dela med sig av sin kunskap.
  • Förbered för tystnad/shutdown. Sannolikt kommer internet att sluta fungera och elen likaså. Kommunikationer kommer att ligga nere och samhällsfunktioner blir otillgängliga. Detta måste såväl myndigheter som individen förberedas på. NU.
  • Fortsätt utbilda i kritiskt och reflektivt tänkande. Förmågan att på ett systematiskt och rationellt sätt kunna ifrågasätta det man hör, även i ett känslomässigt pressat tillstånd, kan vara helt avgörande för hur man hanterar en situation.
  • Forska – medan det går. I ett kristillstånd är det mycket svårare att kunna samla information och systematiskt utveckla ny kunskap som kan behövas. Varje krona och minut som läggs ned på att skapa kunskap nu, är väl investerad.
  • Proaktivitet. Genom information om det psykologiska försvaret kan intresse skapas, och intresse kan bygga kunskap. Men detta måste ske på ett sätt som blir attraktivt, lättillgängligt och begripligt för mottagaren.
  • Använd befintlig kompetens. Det finns en stor mängd samlad psykologisk kunskap bland forskare i psykologi och bland psykologer runt om i landet. Inom områden som väldigt många har bäring på det psykologiska försvaret. Använd den!

Mattias Lundberg, Leg. psykolog och Docent i psykologi vid Umeå universitet.

Johan Waara, Leg. psykolog och universitetsadjunkt vid Uppsala universitet.

___________________________________

Denna text får användas på debattsida/motsvarande. Om texten av utrymmesskäl behöver kortas ska detta göras i överenskommelse med författarna.

Kontakt:
Mattias Lundberg, mattias@aplato.se, 070-3154078

Relaterade länkar

Ämnen

Kategorier

Kontakter

Mattias Lundberg

Mattias Lundberg

Presskontakt Leg. Psykolog, Docent i psykologi, Författare, Föreläsare & Moderator +46 70 3154078

En av Sveriges tydligaste psykologer med mottot: Psykologi åt folket!

Lundberg Media är ett litet förlag med utgivning av böcker, podcasts och debattartiklar. Lundberg Media ägs och drivs av Mattias Lundberg

Mattias Lundberg är Leg, Psykolog, Docent i Psykologi vid Umeå Universitet, Författare, Föreläsare och Moderator.

Mattias Lundberg är en flitig samhällsdebattör med särskilt intresse för psykologin i politiken. Mattias Lundberg beskrivs ofta som en psykolog med förmåga att förklara psykologi på ett enkelt sätt och han anlitas ofta därför av såväl media som företag.

Mattias är författare till bland andra: Den Lyckliga Pessimisten & Mamma Ljuger
Han har arbetat mycket med föreläsningar och anlitas ofta som moderator och debattledare.

Lundberg Media / Mattias Lundberg
Donners Gränd 4
903 51 Umeå
Sverige