Pressmeddelande -
Utsläpp av koldioxid orsakade jordens största massutdöende
Nu vet forskarna mer om det dramatiska förlopp som kallas jordens tredje massutdöende för 250 miljoner år sedan. Livet på land slogs ut långt före livet i havet. Genom att studera fossil och lager i berggrunden kunde forskarna se att återhämtningen tog miljontals år innan livet återvände på land.
Fem stora massutdöenden har skett i jordens historia. Många menar att ett sjätte pågår just nu i och med den snabba förlusten av biologisk mångfald. Det tredje utdöendet var det största och då försvann 96% av alla arter i haven, och 70% av de landlevande djuren. Orsaken var troligen gigantiska vulkanutbrott i Sibirien som ledde till att enorma mängder koldioxid och andra växthusgaser släpptes ut i atmosfären och jordens medeltemperatur steg flera grader.
Kunskapen om det tredje massutdöendet är framför allt baserad på forskning i områden som vid den tiden var täckta av hav på norra halvklotet. I den nya studien har forskarna istället undersökt den tidens landlevande ekosystem i Australien. Resultaten kompletterar det som redan är känt om katastrofen, här är huvudresultaten:
- Massutdöendet av växter på land skedde för 252,31 miljoner år sedan. Forskarna har lyckats göra den mest exakta dateringen hittills genom att datera vulkanisk aska från de stora Sibiriska utbrotten.
- Utdöendet på land var en global händelse. Hårdast drabbades tempererade skogsområden, träskmarker, som var vanliga vid den här tiden. Först drabbades växter, sedan insekter, växtätare och sist rovdjuren.
- Resultaten visar på en klimatförändring med varmare, torrare klimat och en väldigt långsam återhämtning av vegetationen med ett uppehåll i torv- och kolbildning på ca 5-10 miljoner år efter massutdöendet.
- Livet i havet slogs ut ca 370 000 år efter att växterna försvann från land. Här gick uppvärmningen långsammare och till slut avstannade oceanernas globala cirkulation.
- Studien styrker den etablerade förklaringen att vulkanutbrotten i Sibirien orsakade det tredje massutdöendet.
Studien är ett samarbete mellan forskare vid Naturhistoriska riksmuseet och kollegor i USA och Australien. Resultaten publicerades i Nature Communications 2019-01-23.
Prof. Vivi Vajda, Naturhistoriska riksmuseet
epost: vivi.vajda@nrm.se; tel.076-8675062, talar svenska, engelska, spanska, ungerska
Prof. Stephen McLoughlin, Naturhistoriska riksmuseet
Epost steve.mcloughlin@nrm.se; tel. 073-3402362, talar engelska
Dr Chris Mays, Naturhistoriska riksmuseet
epost: chris.mays@nrm.se; tel. 073-4202433, talar engelska.
Ämnen
Kategorier
Fakta om Naturhistoriska riksmuseet
Naturhistoriska riksmuseet är en statlig myndighet och Sveriges största museum. Vi vill öka kunskapen om naturen och inspirera till ansvar för vår värld. Det är därför vi forskar och sprider kunskap och upplevelser. När det leder till fascination och livslångt engagemang har vi lyckats.
De naturhistoriska samlingarna innehåller fler än 10 miljoner växter, djur, svampar, miljöprover, mineral och fossil. Samlingarna är grunden för forskning och utställningar där vår ambition är att vara av världsklass. För besökarna finns elva permanenta utställningar och kupolbiografen Cosmonova som visar filmer i världens största filmformat, IMAX.
