Fördjupat samarbete ska ge Sörmlands anhöriga bättre stöd

Vad händer om 39 000 sörmlänningar säger upp sig? Det var temat för den regionala konferens om anhörigas roll i vård och omsorg som arrangerades i Katrineholm i slutet av januari. Utgångspunkten var forskning som visar att var femte vuxen person i Sverige hjälper, stödjer eller vårdar en närstående i hemmet.

 – Anhöriga har en samhällsbärande funktion. Det är viktigt att landsting och kommuner tidigt uppmärksammar hur anhöriga påverkas av den närståendes vård- och omsorgsbehov. Om de anhöriga inte får stöd riskerar de själva att bli sjuka, säger Carina Forsman Björkman.

Carina Forsman Björkman är verksamhetschef för FoU i Sörmland som arrangerade konferensen i samarbete med Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka. FoU i Sörmland kan beskrivas som en länsgemensam utvecklingsresurs för länets kommuner och Landstinget Sörmland.

Konferensen lockade drygt 100 politiker, ledande tjänstemän och andra nyckelpersoner i kommuner och landsting, liksom representanter för ett tiotal brukarorganisationer och intresseföreningar.

Syftet med konferensen var att öka kunskapen om anhörigas situation och behov – och fördjupa samarbetet mellan Landstinget Sörmland och länets kommuner i anhörigfrågor.

– Det är ju samma anhöriga, oavsett vilken huvudman som för tillfället svarar för insatsen till den närstående, förklarar Carina Forsman Björkman.

Ökad risk för ohälsa

Konferensens första föreläsare var Mats Ewertzon, forskare vid Nka och även verksam som lektor vid Ersta Sköndal högskola. Han berättade att ju mer omsorg som den anhöriga ger, desto mer negativ påverkas den individuella livskvaliteten.

– Man kan säga att risken för ohälsa ökar i förhållande till åtagandets omfattning, förklarade han.

Under sitt föredrag gav han exempel på betydelsefulla stödinsatser för anhöriga som psykopedagogisk intervention, stöd via webben och telefonrådgivning i grupp. Andra viktiga insatser som Mats Ewertzon lyfte fram var stöd från personer med egen erfarenhet som anhörig, till exempel ömsesidiga stödgrupper och individuella samtalsträffar.

Viktigt är också att anhöriga får möjlighet att vara delaktiga i behandlingsprocessen och att de blir bemötta på ett bra sätt av personal inom vård och omsorg, betonade Mats Ewertzon.

­– Anhöriga vill att personalen ska förklara så att de förstår situationen. Anhöriga vill även bli bekräftad, att personalen lyssnar på dem och ser dem som viktiga personer, förklarade Mats Ewertzon.

BLN ett sätt att utveckla stöd

Mats Ewertzon informerade också om blandade lärande nätverk, BLN, som är en metod som Nka använder för att utveckla stödet till anhöriga.

– I ett BLN kommer många olika grupper till tals. Nätverket består av tio-tolv personer från en och samma kommun som träffas ett antal gånger. Bland deltagarna återfinns anhöriga, brukare, anställda inom vård och omsorg, chefer och politiker. Syftet med träffarna är att lära av varandra, utbyta kunskaper och erfarenheter när det gäller anhörigfrågor, berättade han.

Det lokala nätverket ingår i sin tur i ett större nätverk som brukar omfatta ett tiotal kommuner. Hittills har 17 nationella nätverk genomförts i Nka:s regi med sammanlagt 127 lokala nätverk. Det innebär att cirka 1 500 personer deltagit i erfarenhets- och kunskapsutbytet.

– Vi har nu i två studier utvärderat BLN och ser att metoden leder till utveckling av anhörigstöd på både individuell och kommunal nivå. Det blir en ömsesidig dialog mellan deltagarna som ökar kunskapen om anhörigas situation. Tillsammans identifierar man områden som behöver utvecklas, vilket i förlängningen ökar kvaliteten i vardagslivet för anhöriga, berättade Mats Ewertzon, och tillade att konkreta förbättringsarbeten startat i flera kommuner.

Kalmar län involverar anhöriga

Mats Ewertzon avlöstes av verksamhetsutvecklare Anna Olheden från Landstinget i Kalmar län. Tillsammans med patientföreträdaren Anna Wahlstedt berättade hon om landstingets strategi och handlingsplan för att öka patienters och anhörigas medverkan i utvecklingen av hälso- och sjukvården.

I strategin betonas att både patienterna och sjukvården har mycket att vinna på att patienters och anhörigas engagemang och kunskap tas tillvara bättre. Vidare framhålls att patienter och anhöriga ska kunna delta som teammedlemmar i landstingets förbättringsarbete, och att deras kunskap och erfarenheter ska lyftas in i arbetet.

Satsar på regional strategi

Eftermiddagen ägnades åt en tankesmedja där deltagarna i blandade grupper fick diskutera hur man kan samverka i kommuner och landsting för att stödja anhöriga. Tankesmedjan leddes av moderator Gunilla Matheny, tillika distriktssköterska och pedagog.

– Det blev en väldigt bra diskussion. Det visade sig att det finns ett intresse att starta upp ett regionalt blandat lärande nätverk i Sörmland. Intresse finns också att ta fram en regional strategi för att öka patienters och anhörigas medverkan – på liknande sätt som i Landstinget i Kalmar län, berättar Carina Forsman Björkman.

Enligt Carina Forsman Björkman kommer frågan om en regional strategi för anhörigfrågor att lyftas av den gemensamma nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård (NSV). Nämnden består av politiker från landstinget och länets kommuner.

– Förhoppningen är att NSV tar ett beslut under våren och att det kan påbörjas ett strategiarbete i länet, säger Carina Forsman Björkman.

TEXT: BARBRO FALK
FOTO: CARINA FORSMAN BJÖRKMAN