COP21: Nu slutförhandlas det in i kaklet

På fredag, 11 december, ska FN:s klimatkonferens i Paris – COP21 – vara avslutad och världen bevittna ett globalt avtal. Juridiskt bindande eller inte? Tveksamt, USA:s kongress är traditionellt avvisande till att landet undertecknar sådana avtal.

Knäckfrågorna var igår onsdag 9 december fortfarande många, men det finns ett utkast till avtal sedan i lördags, och det franska ordförandeskapet har vidtagit åtgärder för att styra upp förhandlingarna i konstruktiv riktning. Konferensens ordförande, franske utrikesministern Laurent Fabius, är en erkänt skicklig diplomat och han prisas allmänt av konferensens deltagare och bedömare utifrån. Misslyckandet i Köpenhamn 2009, det som kallades COP15, får helt enkelt inte upprepas. Därom är alla överens.

Förhandlingarna förs i en hyfsad samtalston ute vid kongresscentret Le Bourget, som ligger mellan Paris stadskärna och flygplatsen Charles de Gaulle.De politiska slutförhandlingarna som måste vara slutförda torsdag kväll har alltså inletts och de sker i fyra grupper. Fabius utsåg 14 ministrar till samtalsledare.

• Tyskland leder tillsammans med Gabon samtal om ”genomförande”; kapacitetsuppbyggnad, finansiering och teknikspridning.
• Brasilien och Singapore agerar förhandlingsledare för ”differentiering och transparens”; vem som ska göra vad och hur detta ska redovisas och kunna granskas.
• Norge och Saint Lucia ansvarar för ”ambition”; hur ett avtal kan följas upp och skärpas vid behov.
• Storbritannien och Gambia håller i åtgärder som behöver ske före 2020.

Därutöver håller Sverige (med Åsa Romson som ordförande) och Bolivia i en diskussion om anpassning till klimatförändringarnas konsekvenser, det som kallas Adaptation. Peru ansvarar för avtalets förord, och ministrar från Kanada, Ecuador och Förenade Arabemiraten står till förfogande.

Förutsättningarna för ett sådant avtal ser goda ut. Hittills har ett 180-tal länder lämnat in nationella åtaganden som de är beredda att göra för att minska eller begränsa sina nationella utsläpp av växthusgaser. Den sammanlagda bedömningen är dock att de åtaganden som länderna aviserar inte är tillräckliga för att uppnå det så kallade tvågradersmålet, dvs. hålla sig under en global temperaturökning på två grader. Det är också oklart huruvida ett globalt avtal kan bli juridiskt bindande. EU m.fl. förespråkar att avtalet blir dynamiskt på så sätt att åtaganden ses över vart femte år och justeras automatiskt beroende på hur t.ex. den samlade forskningen bedömer den aktuella situationen. Ett viktigt smörjmedel i förhandlingarna är givetvis hjälp med finansiering av anpassning till ett förändrat klimat samt minskning av utsläpp i utvecklingsländer. Den av FN upprättade gröna fonden har erhållit betalningar eller fått utfästelser om betalningar från de flesta utvecklade länderna, men summan hittills understiger kraftigt det belopp som länderna till 2020 utlovade i Köpenhamn år 2009.

Åsa Romson har hittills kallat till två möten inför COP21 för att höra olika aktörers synpunkter. Svensk Energi har fört fram följande:

• Elen har en nyckelroll för klimatfrågans lösning
• Klimatavtalet bör vara ambitiöst, omfatta åtaganden från de flesta av världens länder, vara legalt bindande, ha en automatisk justeringsmekanism inbyggd i sig, omfatta rigorösa rapporterings-, verifierings- och övervakningsriktlinjer
• Klimatavtalet bör bejaka användning av prissättning av koldioxid och internationellt samarbete genom internationell utsläppshandel för att uppnå åtaganden. Avtalet bör innehålla grundläggande infrastruktur, såsom definition av den enhet man handlar med, för att möjliggöra internationell handel av utsläppsrätter för de parter som önskar.
• Stöd till utvecklingsländer är en nödvändig del av ett avtal.

Städernas viktiga roll

Städerna har en viktig roll i arbetet med att minska klimatpåverkan i världen, påpekar Stockholms styrande. Naturligtvis, med mer än halva jordens befolkning nu boende i städer, den ena megastaden klimatmässigt värre däran än den andra i utvecklingsländerna. Bilderna från exempelvis Kinas smogindränkta jättestäder förskräcker när vi ser dem på TV.

I stadens delegation till COP21 ingick bland andra miljöborgarrådet Katarina Luhr tillsammans med finansborgarråd Karin Wanngård och några av stadens högre tjänstemän på miljösidan: Gunnar Söderholm (som modererade mötet) och Gustaf Landahl. Flera av dem tog plats på scen för att stärka den iofs redan etablerade bilden av Stockholm som en stad med ett långsiktigt och framgångsrikt klimat- och miljöarbete.

Text: Bengt Magnusson

Bild: Arnaud Bouissou, MEDDE / COP21