Rättssäkerheten är uppseendeväckande låg för hbt-personer som söker asyl i Sverige efter att ha flytt från förföljelse, misshandel, hedersvåld eller hot om straff på grund av sin sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck. RFSL instämmer i den kritik som de externa konsulterna riktar mot Migrationsverket i de rapporter som släppts av myndigheten idag.

— Rapporterna visar på det som vi länge vetat. Asylsökande hbt-personers möjlighet att få skydd i Sverige är i mycket stor utsträckning beroende av vilken handläggare de råkar tilldelas på Migrationsverket, säger Ulrika Westerlund, förbundsordförande för RFSL.

Idag släpper Migrationsverket två rapporter om myndighetens hantering av asylsökande hbt-personer. Rapporterna är skrivna av externa konsulter och båda riktar skarp kritik mot de normer, fördomar och missuppfattningar som finns i organisationen.

— Det är mycket glädjande att Migrationsverket nu granskar sitt arbete ur ett hbt-perspektiv, med den verkliga utmaningen ligger förstås i tillämpningen av kunskapen. Hbt-kompetensen måste i väsentligt högre utsträckning genomsyra hela organisationen om lagens syften ska kunna uppnås, säger Ulrika Westerlund.

RFSL hjälper varje år ca 50 asylsökande hbt-personer i deras kontakter med Migrationsverket. I höstas släppte RFSL också rapporten ”De homosexuellas situation är idag mycket lite känd” som granskar UD:s landrapporter som ofta används av Migrationsverket som underlag vid asylbedömningar.

RFSL utbildar även tolkar i hbt-frågor och hur man som tolk kan arbeta för att vara medveten om hur heteronormen kan påverka innebörden av ord och begrepp i olika sammanhang och vilken betydelse det kan få för hbt-personer, exempelvis när de söker asyl i Sverige.


För frågor och vidare information kontakta:
RFSL:s pressekreterare Malinda Flodman, 0736 – 60 32 64, alt malinda.flodman@rfsl.se