Ny omgång av Poesi på väg - årets tema Barn

Nu är det dags för den femtonde omgången av SLs mycket uppskattade satsning ”Poesi på väg”. Sammanlagt 12 dikter kommer i år att möta resenärerna på Mariatorgets och Gamla stans tunnelbanestationer, samt i många av SL-trafikens fordon; temat för årets dikter är Barn. För urvalet svarar författaren Tom Hedlund tillsammans med SL. De fyra första dikterna sätts nu upp i bussarna, tunnelbanetågen, tågen på Roslagsbanan och Saltsjöbanan, samt på Gamla stans tunnelbanestation: ”Sagorna” Rose Ausländer, 1901–1988, Bukovina/USA/Tyskland. Ur Drömmen har öppna ögon, 1999. Tolkning av Lars-Inge Nilsson. ”Fläta mitt hår mamma …” Ragnwei Axellie, född 1943, Sverige. Ur Vuxenlös, 1980. ”Du har tappat ditt ord” Nils Ferlin, 1898–1961, Sverige. Ur Barfotabarn, 1933. ”Barn på hemväg från skolan” Roger Mais, 1905–1955, Jamaica. Ur Ögon av sten och vatten, 1994. Tolkning av Peter Landelius. På Mariatorgets tunnelbanestation finns 18 stortavlor med samtliga årets dikter inklusive tre informationstexter om projektet ”Poesi på väg” som startade 1993. Årets dikter finns även publicerade på SLs hemsida, sl.se/konst, kultur & nöje. Dikterna från de tidigare årsserierna (1993-2006) finns samlade i den tredje upplagan av antologin Poesi på väg, som säljs på SL Center. I början av maj sätts följande dikter upp i bussarna, tunnelbanetågen, tågen på Roslagsbanan och Saltsjöbanan, samt på Gamla stans tunnelbanestation: ”Dra barnvagn genom byn …” Ulla Ekh, född 1946, Sverige. Ur Snöängel, 1989. ”Att gå in i en skog” Ko Un, född 1933, Sydkorea. Ur Tiotusen fotspår och andra dikter, 2005. Tolkning av Inja Han och Carola Hermelin. ”Vaggvisa” Harriet Löwenhjelm, 1887–1918, Sverige. Ur Dikter, 1927. ”Hageldrivan” Harry Martinson, 1904–1978, Sverige. Ur Cikada, 1953. I mitten av september sätts följande dikter upp i bussarna, tunnelbanetågen, tågen på Roslagsbanan och Saltsjöbanan, samt på Gamla stans tunnelbanestation: ”Barnet är mänskans far” Claes Andersson, född 1937, Finland. Ur Rumskamrater, 1974. ”Första blicken” Tomasz Jastrun, född 1950, Polen. Ur 21 dikter – 21 wierszy, 1992. Tolkning av Anders Bodegård. ”Frimärken” Siv Widerberg, född 1931, Sverige. Ur Jag heter Siv, 1971. ”Ett ensamt barn …” Gungerd Wikholm, född 1954, Finland. Ur Aria, 1987. Så här skriver Tom Hedlund om årets dikter: Barn är årets tema för Poesi på väg. Barnet har betraktats på olika sätt i historien: ett råmaterial till den vuxna människan, eller den fulländade varelse, som den vuxna har avlägsnat sig från. Att vi alla är barn till oss själva som barn påpekar Claes Andersson, med utgångspunkt från en formulering hos den engelske 1800-talspoeten Wordsworth, i ”Barnet är mänskans far”. I Rose Ausländers ”Sagorna” är vi alla väntande barn, mamman som drar barnvagnen genom byn i Ulla Ekhs dikt blir barn på nytt. Om den vuxna som söker trygghet hos barnet handlar Tomasz Jastruns ”Första blicken”. Med barnet vid sin sida ser den vuxna plötsligt sin egen barndom i Ko Uns ”Att gå in i en skog” och i Roger Mais ”Barn på hemväg från skolan” blir barnet ett framtidshopp. Det ömtåliga förhållandet mellan föräldrar och barn skildrar Ragnwei Axellie i ”Fläta mitt hår mamma” och Siv Widerberg i ”Frimärken”. Barnet som längtar efter kärlek möter man i Gungerd Wikholms ”Ett ensamt barn”, och i Nils Ferlins ”Du har tappat ditt ord” blir det övergivna barnet utanförskapets eviga symbol. Harry Martinson låter barnet snudda vid ett mirakel i ”Hageldrivan”; barnet är självt ett under i Harriet Löwenhjelms ”Vaggvisa”. Det gamla uttrycket ”i jåns”, som betyder nyss, möter här den som är alldeles nyfödd till en värld, där allt gammalt är nytt. För mer information kontakta Tom Hedlund Telefon 0176-264100