Vart tog de kvinnliga formgivarna vägen? Ny installation av Venedig-aktuella Leonor Antunes

Presslunch: 31 maj, kl 12:00
Osa: asrin@tenstakonsthall.se

Leonor Antunes svävande verk i den pågående biennalen i Venedig hör till de mest omtalade. Nu blir hon även aktuell med sin första separatutställning i Norden på Tensta konsthall, en sensuell installation med fokus på hantverk och bortglömda formgivare och arkitekter. Parallellt visas den Tensta-baserade konstnären Ylva Westerlunds fantasifulla teckningar om ett Järva efter en miljökatastrof.

Greta Magnusson-Grossman (1906–1999) är en av flera kreatörer som Antunes närmat sig i den atmosfäriska installationen där även hängande växter är ett tongivande element. Förutom att skapa interiörer för Greta Garbo och Ingrid Bergman ritade den svenska designern och arkitekten Magnusson-Grossman ett tiotal hus uppförda på branta kullar i Kalifornien. Ändå är det få som känner till Grossmans formsäkra möbler och modernistiska hus. När hon gjorde succé i USA på 1950-talet bröt hon ny mark, inte minst som en av få yrkesverksamma kvinnor i en mansdominerad värld. G

Antunes tillhör den riktning av samtidskonstnärer som går in i det långsamma hantverkets tradition. Med precision skapar hon installationer som hänför samtidigt som de utbildar, ofta bottnade i historien av bortglömda kvinnliga formgivare. Verken refererar till geometriska former och mönster och är inspirerade av det specifika sammanhang där de uppförs. Antunes är särskilt intresserad av hantverk och hur tekniker och material som kork, rep, läder och nät färdas över långa avstånd och blir en del av en global handel, kulturellt utbyte och kolonisering. Material förändras och åldras så som människor. Vi slits, får fläckar och spricker om vi inte tas om hand. Det svarta golvet i konsthallen, ett verk av konstnären Wade Guyton, målas om för första gången sedan 2012 i en blå färg. Det är samma färg som användes i Grossman-ritade Villa Sundin i Hudiksvall från 1959 och som även återkommer i ett av arkitekten Lina Bo Bardis glashus i Sao Paulo.

I konsthallens entré presenteras akvareller och serieteckningar av den Tensta-baserade konstnären Ylva Westerlund, med ateljé på Järvafältets Eggeby gård. Hon intresserar sig för gränsområden, normer och förhållandet mellan landsbygd och förort. Utställningen Den nya hjorden inkluderar sci-fi-inspirerade serieteckningar med Tensta-motiv tillsammans med akvareller av interiörer och exteriörer från pappersbruket i Husum, konstnärens hemort. Framtiden sedd genom ekologins lins blir som mest framträdande i en rad serieteckningar där en stor explosion ödelägger Järva-området. Vid en första anblick verkar bilderna dystopiska, men i Westerlunds berättelse verkar katastrofen vara en möjlig gnista för positiv förändring, där andra perspektiv och nya idéer kan växa fram.

För fjärde året i rad håller Tensta konsthall öppet hela sommaren och låter verksamheten präglas av förmedling, möten och handarbete. Konsthallens veranda blir återigen till en öppen konstverkstad för barn och vuxna. Konstkollon under lovet hålls i samarbete med Elsa Uggla och Marie-Louise Richards på KTH Tensta och konstnären Filipa Arrias genom Kungl. Konsthögskolan. Under juli och augusti gästas verandan även av olika konstnärer och hantverkare där bland annat växtfärgning och en drakworkshop står på schemat. Vardagshjälp för nyanlända och språkcaféet på arabiska och svenska håller öppet under sommaren, som en del av Ahmet Ögüts konstprojekt The Silent University.

Presskontakt:
Asrin Haidari
asrin@tenstakonsthall.se
070 454 78 98