Blogginlägg -
Myter om brott & (o)trygghet - No 5
Under de gångna veckorna har Stiftelsen Tryggare Sverige genomfört en frågeundersökning på bl.a. Facebook i syfte att identifiera föreställningar och myter om brott och (o)trygghet i Sverige. Nu redovisar vi resultaten:
Myt No 5
I det trygghetsskapande arbetet är det viktigt att skilja på upplevd och faktisk trygghet
Fakta
Under många år har såväl poliser som lokala brottsförebyggare ofta talat om ”faktisk” och ”upplevd” trygghet. Låt oss en gång för alla konstatera att det inte finns något som ”faktisk” trygghet. Trygghet är per definition en subjektiv känsla och därmed en (individuell) upplevelse.
Det innebär alltså att det inte är relevant att prata om ”upplevd” och ”faktisk” trygghet. Trygghet (kopplat till brott) är detsamma som individens upplevelse av sin egen säkerhet, medan säkerhet (kopplat till brott) handlar om den faktiska risken att utsättas för brott och ordningsstörningar.
Individens upplevelse av sin egen säkerhet beror bland annat på rädslan/oron att utsättas för brott och ordningsstörningar. Denna rädsla/oro bygger på en känsla av kontroll, tillit till samhället och till andra människor samt en tro på sin egen förmåga att förhindra och hantera konsekvenser av brott.
Exempelvis kan vi som föräldrar berätta för våra barn att de med stor sannolikhet inte kommer att utsättas för brott på väg till eller från skolan. Men trots vår försäkran om att det är säkert, kan de ändå vara otrygga på grund av till exempel att de saknar tro på sin egen förmåga att förhindra brott.
