Blogginlägg -
Nolltolerans - ett framgångsrecept för att minska brottsligheten?
Efterkrigstidens USA kännetecknas av en ökad brottslighet och minskad trygghet. I många städer, däribland New York, blev situationen ohållbar med drygt 2000 mord varje år, utbrända byggnader, minskade fastighetsvärden och en uppgivenhet bland de drabbade. I den här reportageserien i fem delar, där detta är den inledande delen, skildras de gångna årens brottsförebyggande arbete i New York.
Sedan 1990-talets början har den anmälda brottsligheten i New Yorks fem stadsdelar (boroughs), Manhattan, Bronx, Queens, Brooklyn och Staten Island, minskat med cirka 80 procent. Staden har färre mord per invånare än år 1961, men nedgången sker på bred front och inkluderar våldtäkter, misshandel, rån, inbrott, bilstölder och brott som begås i skolorna. Enligt federala polisen FBI räknas New York i dag som en av USA:s säkraste städer.
Samtidigt som situationen i New York och i många andra amerikanska städer har förbättrats, har utvecklingen i Sverige varit den motsatta. Under de senaste decennierna har den anmälda brottsligheten ökat med över 20 procent och även om förklaringen delvis handlar om en ökad anmälningsbenägenhet står vi inför ett nytt Sverige där grova våldsbrott, skottlossningar, gängbråk etc. är vardag i vissa bostadsområden.
Vid ungefär två tredjedelar av samtliga polisanmälda brott sker ingen förundersökning överhuvudtaget eller så blir förundersökningen nedlagd i ett tidigt skede, inte sällan i princip direkt efter anmälningstillfället. Endast en mindre del av förundersökningarna leder till åtal och ännu färre till fällande dom, ofta lång tid efter att brottet inträffat.
Till denna allvarliga bild ska läggas att den organiserade brottsligheten breder ut sig, också utanför storstäderna. De systemhotande brotten som ofta inkluderar övergrepp i rättssak och utpressning ökar och allt fler myndighetsföreträdare, förtroendevalda och företagare hotas eller utsätts för våld. Dessutom får de som drabbas av brott långt ifrån alltid hjälp, stöd och skydd, vilket de har rätt till enligt svensk lagstiftning och internationella dokument om mänskliga rättigheter. Många är också de som har beskrivit att de i dag känner sig betydligt tryggare på Manhattans gator än på till exempel Stockholms eller Malmös gator en sen kväll.
Nolltolerans
I den mån den positiva utvecklingen i New York överhuvudtaget har uppmärksammats
i Sverige är rubrikerna ofta negativa och handlar om polisens nolltolerans-modell,
vilket ses som negativt eftersom det leder till ett ”kontrollsamhälle”.
I någon mån stämmer kritiken eftersom tanken bakom nolltolerans är att polisen ska ingripa mot ”små” brott, som graffiti, fylleri och ordningsstörningar, för att förhindra stora brott. Genom täta visitationer av misstänkta så ökar förutsättningarna att beslagta droger och vapen och om man inte blir gripen och lagförd så blir man i alla fall stoppad och tillsagd. Men beror utvecklingen i New York på att polisen började ingripa mot alla typer av brott och ordningsstörningar?
Gentrifiering
En annan förklaring som ibland lyfts fram handlar om gentrifiering, det vill
säga att brottsligheten minskat till följd av att kapitalstarka invånare har
trängt undan mer utsatta och brottsbenägna. Men brotten har minskat kraftigt
även i områden som inte gentrifierats. New York är på många sätt samma stad som
den var för 20 år sedan, med utslagning, utanförskap, hög arbetslöshet och
fattigdom.
Svenskan Eva Engman har på nära håll sett stadens förvandling. Under de senaste 15 åren har hon bott på 142 gatan i Harlem, ett område som länge kännetecknades av fattigdom, droger, prostitution och hög kriminalitet. Eva menar att Harlem har blivit tryggare, men säger samtidigt att gentrifieringen också har lett till fler konflikter mellan de boende och den våg av musiker, studenter och andra mer resursstarka som nu börjar flytta in i området.
Fler poliser
Under ledning av polischefen Bill Bratton tillsattes många nya
poliser, vilket delvis har varit en bidragande orsak till att brottsligheten i
New York inte har varit så låg sedan 1960-talet. Med det är långt ifrån hela
sanningen, för nedgången fortsätter trots att antalet poliser har minskat i
takt med att brotten blivit färre. I dag finns runt 33 000 poliser i New York,
vilket ska jämföras med cirka 40 000 för femton år sedan.
Tydlig ledning och styrning
Polischefen Bratton själv menar att det handlar mer om ledarskap
än om antalet poliser. Detta stöds av professorn Franklin Zimring som i en
nyutkommen bok, ”The city that became safe”, söker förklaringar till
brottslighetens nedgång.
Det som utmärker New York är, enligt Zimring, polisens förändrade arbete. Alla är inte överens om exakt vilka polisiära metoder som starkast bidragit till effekten, men det står klart att den så kallade Compstat-modellen visat sig ha gett mycket goda resultat. Den går i korthet ut på att en starkare samordning av polisens arbete, med tydlig ansvarsfördelning och press uppifrån på att lägre chefer, och poliserna på gatan, gör sitt jobb. Statistik över vilka brott som begåtts i vilka områden samlas in och följs noga upp.
Partnerskap mot brott
Samtidigt som polisen i Brattons New York började förbättra sitt
arbete, bland annat genom en tydligare ledning och styrning samt uppföljning av
fattade beslut, klev andra aktörer fram. Det handlar främst om fastighetsägare
som var trötta på den negativa spiralen med omfattande brottslighet, påtaglig
otrygghet och minskade fastighetsvärden. Man gick därför samman i så kallade
BID:s (Business Improvement Districts) där fastighetsägare, handlare, ideella
organisationer med flera aktörer började samverka med staden New York i syfte
att ta ansvar för sitt närområde.
Ett av de första samverkansprojekten ligger på 34 gatan, mitt på Manhattan. Det heter 34th Street Partnership och bildades redan 1988. Den omkringliggande miljön var då mycket otrygg och många människor vågade inte besöka stadsbiblioteket, som ligger i området. Sedan dess har en mängd åtgärder vidtagits som ökat tryggheten. En positiv sidoeffekt är att vakanser i hyresbeståndet försvunnit och att fastighetsvärdena ökat.
I 34th Street Partnership’s förvaltning ingår också Bryant Park. För 15-20 år sedan var Bryant Park en otrygg och mörk plats med narkotikaförsäljning och omfattande våldsbrottslighet. I dag är parken en grön, attraktiv och trygg plats med många besökare. De åtgärder som vidtagits för att öka tryggheten har bland annat handlat om förbättrad belysning och översyn av buskage etc., men framför allt om att skapa en levande och attraktiv miljö (se nedan intervju Lindsey Boylan, affärsutvecklare för Bryant Park Corporation).
Färre återfallsförbrytare
Förklaringarna
till den exceptionella minskningen av brottsligheten är fler än så. En populär
förklaringsmodell handlar om att fängelsepopulationen i USA aldrig har varit
större, där cirka två miljoner människor nu avtjänar ett fängelsestraff. Detta
skulle alltså innebära att återfallsförbrytare inte får tillfälle att begå nya
brott. Även om detta självklart har en starkt bidragande orsak i landet som helhet
visar statistik
att några av de delstater där fängelsepopulationen är lägre än genomsnittet i
USA, har haft den största minskningen i antalet anmälda brott. I New York har
till och med fängelsepopulation minskat under perioden.
Minskad användning av narkotika
En annan förklaringsmodell handlar om hur brottsligheten minskade när
crack blev mindre populärt i början av 1990-talet. Detta stämmer beträffande
mord och vissa andra grova brott medan andra brottstyper inte påverkades. Generellt
är narkotikaanvändningen fortfarande ett mycket påtagligt problemen i USA.
Liberalisering av abortlagarna
Andra mer spekulativa förklaringar till minskningen av anmälda
brott handlar till exempel om att liberaliseringen av abortlagarna på
1970-talet skulle ha medfört att färre oönskade barn fötts, vilket i sin tur
efter cirka 13 år leder till färre kriminella tonåringar. Men även abortteorin
är tveksam, bland annat eftersom andra stater också ändrat lagarna men inte
sett samma minskning i brottsligheten som New York.
Hopp för de fattiga
Det finns också de som menar att valet av Barack Obama som
president i USA skapade hopp för unga svarta vilket fått dem att lämna sin
kriminella karriär. Det motsägs av att den största minskningen av
brottsligheten inträffade före Obamas tillträde som president.
