Sundsvall tar upp kampen mot klotter

Igår, den 31 oktober, deltog Stiftelsen Tryggare Sverige vid en viktig konferens om klotter och graffiti i regi av Sundsvalls kommun. Syftet med konferensen var att ge inspiration till det fortsatta arbetet för att minska klotter i kommunen. Deltog gjorde även företrädare för Täby kommun, Norrköpings kommun och Göteborgs stad. Stiftelsen Tryggare Sverige var inbjuden för att prata om den nyligen genomförda processutvärderingen av Täby kommuns klotterarbete (läs mer här: http://www.mynewsdesk.com/se/stiftelsen-tryggare-sverige/documents/utvaerdering-klotterkundtjaenst-taeby-kommun-30645).

Under dagen diskuterades en mängd idéer och angreppssätt för hur kommun och polis kan minska klotter. Bland annat diskuterades skillnaden mellan klotter och graffiti där många menade att skillnaden mellan dessa begrepp är diffus. En uppfattning vi inte delar. Det ena är olagligt och det andra är lagligt. Det ena är skadegörelse och det andra är en konstform.

Vid konferensen berättade en representant för Norrköpings kommun, till vår förvåning, att polisen på några orter i Sverige väljer att inte lagföra alla som grips för klotter. Anledningen ska bland annat vara att man från polisens sida inte vill stämpla de unga förövarna. Men brott är brott och bör rimligtvis beivras och leda till någon form av konsekvens för gärningspersonen. Givetvis har personer som begår brottsliga handlingar olika behov av åtgärder. Om åtgärden är samtal, medling, böter, samhällstjänst eller annan åtgärd ska självklart anpassas utifrån individen och dennes bakgrund och förutsättningar.

Vi fick även berättat för oss om en fastighet som ligger i direkt anslutning till en legal så kallad graffitivägg och som har utsatts för skadegörelse i form av klotter. Fastighetsägaren fick hjälp av kommunen att måla om fasaden då det, förvånande nog (obs. ironi), visade sig finnas en koppling mellan den legala graffitiväggen och skadegörelsen. För att förebygga vidare skadegörelse valde man att sätta upp kravallstaket runt fastigheten med motiveringen ”då når man inte fram med sprayburkarna”. Förvisso ett gott exempel på situationell brottsprevention, men vi frågar oss när det ska ta slut. Hur många fastigheter ska skyddas med kravallstaket och vilka signaler sänder det i den offentliga miljön?

Slutligen diskuterades huruvida klotter kan ses som en rebellisk del i en ungdomskultur. Här gjordes en jämförelse mellan klotter och när Elvis Presley slog igenom och hur vuxengenerationen förfärades över hans svängande höfter samt till Beatles långa hår som även det ledde till starka protester från vuxenvärlden. Denna jämförelse haltar dock betänkligt då klotter är olagligt medan Presleys svängande höfter och Beatles långa hår knappast var olagligt, inte ens på 1950- och 1960-talet. Det var möjligen ifrågasatt ur det moraliska perspektiv som rådde vid tiden men det är en helt annan diskussion.

Betonas bör att Stiftelsen Tryggare Sverige inte är motståndare till graffiti som konstform, lika lite som vi är motståndare mot andra kulturyttringar. Men, och här är den stora skillnaden, när färg målas på en plats utan tillåtelse från fastighetsägaren, då är det skadegörelse och ska beivras. Och då spelar det ingen roll om det är graffiti, enstaka streck eller om det är en målning á la Carl Larsson.

Efter konferensen är det tydligt att lagliga graffitiväggar inte är en framgångsrik väg för att minska skadegörelse i form av klotter i vårt samhälle. Det som krävs är är däremot, till att börja med, en reell vilja till förändring. Det inkluderar att hela samhället tar ställning mot denna brottslighet, i teori och praktik; kommunen, polisen, fastighetsbolag, enskilda medborgare med flera. Vidare krävs en ökad professionalisering där såväl kommunen, polisen som övriga samhället blir bättre på att minska mängden klotter, en förbättrad samverkan mellan de aktörer som är berörda till exempel polis, kommun, åklagare, ideella organisationer och enskilda medborgare samt en minskad nyrekrytering av nya klottrare.

Efter flera års arbete kan Täby kommun visa att kostnaderna för sanering har minskat drastiskt, detta trots bibehållen klotterpolicy vilken bland annat inkluderar att allt klotter ska polisanmälas och saneras inom 48 timmar.

Med andra ord så går det att minska denna kostsamma typ av skadegörelse, och där kan arbetet i Täby kommun fungera som inspiration!