Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Inbjudan till debattkväll om brott i nära relation - hur arbetar socialtjänsten?

I Sverige dödas i genomsnitt 20 kvinnor varje år av en närstående. 17 av dessa kvinnor dödas av en man som de har eller har haft en nära relation till och det dödliga våldet är ofta kulmen på en lång period av våld och hot riktade mot kvinnan. Nära hälften av brotten har föregåtts av polisanmälningar om hot och våld. Utöver de 20 kvinnor som varje år blir dödade är det oerhört många fler som blir utsatta för våld av någon de har en nära relation till.

Av socialtjänstlagen framgår att socialtjänsten har det yttersta ansvaret för att de som är bosatta eller tillfälligt vistas i kommunen får den hjälp och det stöd som de behöver. Sedan ett antal år tillbaka omfattar detta ansvar även de som har utsatts för brott. Enligt socialtjänstlagen 5 kap. 11 § hör det till socialnämndens uppgift att verka för att den som utsätts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden ska särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden skall också särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp.

I flera kommuner har socialtjänsten byggt upp verksamheter som syftar till att förbättra situationen för brottsdrabbade. Det handlar exempelvis om Stödcentrum för unga brottsoffer, särskilda enheter som arbetar med våldsutsatta kvinnor, verksamheter som erbjuder medling samt funktioner som genomför hot- och riskbedömningar.

Samtidigt kan det fortfarande konstateras att barn som växer upp i våldets närhet inte uppmärksammats tillräckligt, samt att de allra flesta kommuner saknar metoder för att genomföra strukturerade bedömningar av den enskilda kvinnans och eventuella barns behov av hjälp, stöd och skydd.

Hur fungerar socialtjänstens arbete med brott i nära relation? I vilken utsträckning används strukturerade hot- och riskbedömningar? Vilken form av hjälp, stöd och skydd kan kommunen erbjuda personer som utsätts för brott i nära relation?

För att belysa dessa frågor bjuder Stiftelsen Tryggare Sverige in till en debattkväll tillägnad ämnet. På plats för att debattera frågorna finns bland andra Inger Olsson, socionom och enhetschef för Uppsala kommuns resurscentrum Nexus samt Christina Ericson, utredare vid Socialstyrelsen.

Tid: Måndag 22 oktober klockan 17.00-19.00
Plats: Pressklubben, Vasagatan 50, Stockholm
Anmälan: För anmälan eller mer information kontakta Johanna Nivala via e-post johanna.nivala@tryggaresverige.org eller ring 08 29 20 00
Sista anmälningsdag: Onsdag 17 oktober

Varmt välkommen!
Johanna Nivala,
Sammankallande

Stiftelsen Tryggare Sverige
Crafoords väg 14
Box 45407
104 31 Stockholm
Telefon: 08-29 20 00
Hemsida: www.tryggaresverige.org
Trygghetsportalen: http://nyheter.tryggaresverige.org
Twitter: @TryggareSverige

Ämnen

Kontakter

Magnus Lindgren

Magnus Lindgren

Presskontakt Generalsekreterare 08-29 20 00
Ellen Aghed Luterkort

Ellen Aghed Luterkort

Presskontakt Kommunikatör 08-292000

Stiftelsen Tryggare Sverige är en oberoende tankesmedja inom trygghetsområdet

Under de senaste decennierna har brottsligheten blivit ett allt större samhällsproblem i Sverige. För att försöka bryta denna negativa utveckling bildades år 2008 Stiftelsen Tryggare Sverige. Syftet är att förbättra hjälpen till brottsdrabbade och att främja utvecklingen inom det brottsförebyggande området. Visionen är att Sverige ska vara ett av världens bästa länder att bo, vistas och verka i.

Stiftelsen Tryggare Sverige
Carl-Gustaf Lindstedts gata 3
112 69 Stockholm
Sverige