Läsning för hjärna och hjärta

Med brinnande läsintresse som gemensam nämnare samlades ett 20-tal inbjudna författare, förläggare, politiker och bibliotekarier för ett rundabordssamtal på SV Stockholm. Idén är avdelningens egen och det var första gången ett SV Samtal hölls. Tanken är att i folkbildande anda vidga perspektiv, hitta nya kunskaper och tankegångar i en fördjupande dialog om samhällsaktuella ämnen. Den här dagen var temat läsfrämjande och tidpunkten arla morgon.

SV Stockholms chef, Annika Estassy Lovén, var samtalsledare och samtalet tog avstamp i korta föreläsningar med olika perspektiv, läsning för hjärna och hjärta. Författaren och journalisten Tomas Dalström berättade först om läs- och skrivprocessen i hjärnan och vad som händer när vi multitaskar:

- Multitasking gör att hjärnans larmcentral går på högvarv. Man får sämre minne, presterar sämre och får svårare att sköta sitt arbete. Det finns undersökningar som visar att vi tittar på telefonen i snitt var sjätte minut, vilket förstås gör att vi tappar fokus på annat. Det har blivit ett bekymmer för företagare i hela EU att det blir allt svårare att hitta personal som är helt närvarande på arbetet.

Att läsa på skärm försämrar läsförståelsen och forskarna är överens om att det är sämst är att läsa på datorn. Bakgrundsbelysningen stör hjärnan konstant och det är fel läsvinkel. Smartphone är värdelös att läsa på, det är alldeles för liten skärm. Och att läsförståelsen försämras är inte en generationsfråga, som många kanske tror. Hjärnan reagerar på samma sätt, oavsett ålder:

- Många unga tycks tro att deras hjärnor fungerar annorlunda, att de revolutionerat läsförmågan genom att använda ny teknik och multitaska, men så är det inte. Vi har alla fortfarande samma hjärnkapacitet som för 40 000 år sedan, sa Tomas Dalström.

Och tillade att visst kan hjärnan utveckla sin förmåga att multitaska:

- Om 2000 år har hjärnan kanske utvecklats så att vi kan göra två saker samtidigt med samma fokus…

Bibliotekarien Jenny Lind arbetar på Kulturhuset i Stockholm och har en populär frågespalt i DN. Hon berättade om vikten av ”Läsning som verktyg i konsten att vara ifred”:

- Man talar ofta om att läsningen ska ha ett syfte; att lära sig i skolan och att vara en kritisk samhällsmedborgare. Syftet med läsning är alltid att aktivera, att resa sig ur läsfotöljen. För mig är läsning motsatsen, det är passivitet. Idag tycker många att det är negativt, för mig är det positivt.

Jenny Lind menade att allt handlar om möten numera, att allt ska delas, men hon tycker att det är lika viktigt att få vara ifred.

- Det bullrar om läsningen, sa hon med eftertryck. Vi lever i ett samhälle som ständigt står på full volym. Det har också präglat biblioteksmiljöerna. Tänk om biblioteket kunde få vara en plats där det är lugnt och tyst - vilket är särskilt viktigt för att kunna koncentrera sig om man har svårt att läsa!

Huruvida biblioteken ska vara en stilla plats för tyst läsning eller ett allaktivitetshus, som så ofta idag, rådde det delade meningar om. Karin Wilborg, styrelsemedlem i SV Stockholm och aktiv i SPF, menade att en stökig miljö kan vara besvärlig för den äldre målgruppen. Och påpekade ett annat problem:

-Tillgången på böcker är dålig, många i vår målgrupp har svårt att ta sig till biblioteket. Tänk att vara van vid att läsa mycket och sedan plötsligt har du ingen tillgång alls till böcker.

Bristande tillgång på böcker lyfte också författaren Rimma Markova fram, men då gällde det något som rent faktiskt saknas:

- Det finns alldeles för få tvåspråkiga böcker! Många barn som kommer från andra kulturer har svårt att hitta sig själva i litteraturen. Man måste få läsa på båda sina språk och då är tvåspråkiga böcker bäst.

Författaren Astrid Trotzig höll med och tyckte det har glömts bort att det nya svenska språket måste gå hand i hand med det första egna språket. Hon påpekade också att nyttoeffekten av läsning inte behöver vara en motsättning till läsglädjen, att allt kan rymmas, men att frågan sedan är hur vi går vidare, hur vi kan inkludera alla. Linus Olofsson, verksamhetschef på SV, och författaren Johan Unenge gav olika exempel på det.

- Ett sätt att väcka läslust är genom musik och vi arbetar mycket med hiphop för att nå unga som inte läser. Drömmer man om att kunna framföra egna texter, måste man kunna läsa och förstå andras texter för att kunna skriva egna, sa Linus Olofsson, och tillade:

- Man ska inte värdera litteratur – att börja med Petters hiphop-texter är en bra början. All läsning är bra läsning!

Det läsfrämjande projektet Paus, som Johan Unenge arbetar med, riktar sig också till ungdomar - men via idrotten.

- Man använder sig av tränaren som auktoritet. Alla lyssnar på tränaren, även föräldrarna. Så när tränaren säger att nu ska vi läsa ett kapitel i den här boken och snacka om det imorgon – då gör man det.

Fredrik Lindstål (C) sitter i SV Stockholms styrelse och beklagade att kulturfrågor har en försvinnande liten del i politiken. Han lyfte tanken att litteratur kan komma att finansieras politiskt i framtiden och menade att man kan se att läsandet minskat; numera ser man sällan människor läsa i det offentliga rummet. Det handlar om tid, menade han, vi måste bejaka långsamheten lite mer.

När tiden för SV Samtal var på väg att rinna ut, avrundade kulturborgarrådet Roger Mogert (S) med att konstatera att alla rent teoretiskt varit överens, att man inte ska moralisera över läsning och att all läsning leder framåt. Han höll inte med om tanken på tysta bibliotek. Det ska finnas tysta platser, men också utrymme för att uttrycka lust och glädje och plats för samtal:

- Det är via samtal man når alla de som inte läser. Det är viktigt att se potentialen i civilsamhället när det gäller att öka läsande. Som här via folkbildningen, stora organisationer och hela folkrörelsen.