Idag inleder kyrkorna Juluppropet – för en human migrationspolitik

Idag går startskottet för Juluppropet – för en human migrationspolitik. Bakom initiativet står landets kyrkor genom Sveriges kristna råd som tar initiativ till en nationell namninsamling med tre krav till regeringen.
- Genom Juluppropet vill vi förmedla hopp till alla de barn och unga som nu känner rädsla för att de ska utvisas för att det inte finns plats för dem här, säger den katolske biskopen Anders Arborelius.

År 2005 genomförde Sveriges kristna råd Påskuppropet för en humanare flyktingpolitik som samlade 160 000 namnunderskrifter. Nu går kyrkorna samman i ett nytt upprop för att förmå den svenska regeringen att arbeta för en mer human migrationspolitik. Juluppropets tre krav är att ge alla som beviljas asyl i Sverige rätt till familjeliv, att praktiska hinder mot familjeåterförening ska undanröjas, samt att ge barn och unga rätt till trygghet och framtidstro.
- I våra församlingar får vi många berättelser och frågor från oroliga och förtvivlade människor. Det finns mycket ovisshet och väntan. Genom försvårad familjeåterförening uppstår onödigt obarmhärtiga situationer, säger ärkebiskop Antje Jackelén, Svenska kyrkan.

Under 2016 har det skett en drastisk förändring i svensk asyl- och flyktingpolitik. I juni röstade riksdagen för en ny och restriktiv asyllagstiftning. Men inte bara lagen, utan också myndigheternas tillämpning har stramats åt.
- I kyrkorna ser vi på nära håll hur den skärpta asyl- och flyktingpolitiken slår mot framför allt barn, unga och familjer som berövas hopp och framtidstro. Det handlar om barn och unga som riskerar att utvisas till krigsdrabbade länder och familjer som riskerar att hållas splittrade, säger kyrkoledare Lasse Svensson, Equmeniakyrkan.
Beslutet att genomföra Juluppropet togs i förra veckan av en enig styrelse för Sveriges kristna råd. Uppropet är undertecknat av 13 kyrkoledare.

På www.juluppropet.se kan man skriva in sitt namn, det finns också möjlighet att ladda ner utskriftsvänliga namnlistor som kan spridas på exempelvis arbetsplatser och i kyrkor. Namninsamlingen genomförs av Sveriges kristna råd i samverkan med Svenska missionsrådet. Juluppropet kommer att pågå fram till den 31 januari och de insamlade namnen kommer sedan att lämnas över till regeringen. Lanseringen av uppropet sker idag genom en unik sampublicering i fem kristna tidningar (Dagen, Sändaren, Kyrkans tidning, Världen idag och Katolskt magasin). Juluppropets uppmaning vänder sig inte bara till landets kyrkor – alla är välkomna att delta.

- Inom Sveriges kristna råd samlas 25 samfund där alla de kristna traditionerna i vårt land finns representerade. Vi är inte alltid överens om allt, men när det gäller människor på flykt så är vi enade om att vi behöver agera. Inför fjärde advent inbjuder vi nu alla att vara med och skriva under så att vi tillsammans kan göra vår röst hörd för människor på flykt, säger generalsekreterare Karin Wiborn, Sveriges kristna råd.

Kyrkorna har en stark tradition av engagemang för människor på flykt, bland annat genom språkcaféer, praktiskt flyktingmottagande och opinionsinsatser. Just nu genomförs exempelvis utbildningssatsningen #Värme som under tre år ska utbilda 800 personer inom kyrkorna och civilsamhället som arbetar med asylsökande och flyktingar.

_______________________________________________________________________________________

Juluppropet i sin helhet:

Juluppropet – för en human migrationspolitik

Under 2015 sökte över 70 000 barn skydd i vårt land (enligt Migrationsverket). De kom med eller utan familj från våld och krig till ett nytt liv i Sverige. Här möttes de av generositet och konkret omsorg: hos politiker och tjänstemän, hos lärare och skolpersonal, hos socialsekreterare och gode män, hos företag, föreningar och kyrkor. Tusentals människor har delat med sig av tid och engagemang i fotbollsträning, språkklasser och lekgrupper. Det är lätt att förstå varför. Man vill bidra. Hjälpa till. Vara en medmänniska.

Under 2016 har det skett en drastisk förändring i svensk asyl- och flyktingpolitik. I juni röstade riksdagen för en ny och restriktiv asyllagstiftning. Men inte bara lagen, utan också myndigheternas tillämpning har stramats åt. Människor på flykt riskerar att beskrivas som en social och ekonomisk belastning och ett problem som bör lösas utanför Sveriges gränser. Vi är många som är djupt oroliga över den teknifiering, empatilöshet och avhumanisering som kommer till uttryck i den nuvarande asylpolitiken och i diskussionen kring den. Särskilt drabbade är barn och unga, som berövas hopp och framtidstro.

Vi ser förtvivlade unga människor som riskerar att utvisas till osäkra och konfliktdrabbade länder – ungdomar som ofta ser Sverige som sitt enda möjliga hem. Vi ser barn som inte vet om deras familjer ska få stanna mer än 13 månader i det land där de nu har börjat skolan och fått nya vänner. Vi ser föräldrar i Sverige som desperat försöker finna vägar för att kunna återförenas med sina barn som finns i konfliktområdet eller längs flyktvägen, men där lag eller byråkrati reser hinder. Rätten till familjeliv är en grundläggande mänsklig rättighet som har fastställts i internationella överenskommelser. Gemensamt för alla på flykt är att de lever i plågsam väntan, ovisshet och oro.

Medkänsla och viljan att engagera sig för andra är grundläggande mänskliga egenskaper. Detta knyter an till en bärande tanke i kristen tro om att vi människor är skapade för att leva tillsammans. Som medmänniskor är vi varandras angelägenhet. Villkoren för de barn, unga och familjer som drabbas av den nya asyllagstiftningen angår oss alla.

Låt fjärde söndagen i advent bli startskottet till ett upprop för en human migrationspolitik!

Genom att underteckna Juluppropet uppmanar vi regeringen att:
- ge barn och unga rätt till trygghet och framtidstro
- ge alla som beviljas asyl i Sverige rätt till familjeliv
- undanröja praktiska hinder mot familjeåterförening

Vi uppmanar alla att:
- skriva under vår namninsamling på Juluppropet.se

Kyrkoledare, Sveriges kristna råds styrelse:
Daniel Alm, föreståndare Pingst – fria församlingar i samverkan.
Anders Arborelius, biskop Stockholms katolska stift.
Dioscoros Benyamin Atas, ärkebiskop Syrisk-ortodoxa kyrkan.
Stefan Holmström, missionsföreståndare EFS.
Antje Jackelén, ärkebiskop Svenska kyrkan.
Johnny Kleman, kommendör Frälsningsarmén.
Kjell Larsson, missionsföreståndare, Svenska Alliansmissionen.
Anne-Christine Lindvall, ordf. Hl Anna av Novgorods Ortodoxa förs., Serbisk-ortodoxa kyrkan.
Jean Mansour, arkimandrit, Grekisk-ortodoxa kyrkan av Antiokia.
Maie Martinson, församlingsföreståndare, Estniska evangelisk-lutherska kyrkan.
Bernth-Åke Ottosson, tf missionsdirektor, Evangeliska Frikyrkan.
Lasse Svensson, kyrkoledare Equmeniakyrkan.
Karin Wiborn, generalsekreterare Sveriges kristna råd.

Svenska missionsrådet:
Mattias Ingeson, ordförande
Anders Malmstigen, generalsekreterare