Barn på kvinnojour missar skolan

-Det måste finnas en beredskap på skolorna för att ta emot barn tillfälligt. Det verkar råda viss förvirring hos en del kommuner om var ansvaret ligger. En del uppger att det är kvinnojourens ansvar att ordna med skolgången, andra att det är föräldrarnas eller rektorns. I själva verket är det förstås kommunerna som har det yttersta ansvaret, och många skulle vara hjälpta av nedskrivna arbetsrutiner, säger Carina Ohlsson.

Varje år erbjuder SKR:s kvinnojourer skydd och stöd åt tusentals kvinnor på flykt från våld. Ofta placeras kvinnan i en annan kommun än sin hemkommun.

När kvinnan har barn bor även de på jouren, under allt från några dagar till flera månader. För många av dessa barn innebär det utebliven skolgång, i 91 % av kommunerna saknas rutiner för att snabbt få en tillfällig plats i en ny klass. 

-Visst kan individuella lösningar från fall till fall fungera, men det får inte vara avhängigt en person med engagemang och kontakter, säger SKR:s ordförande Carina Ohlsson.  

-Vi kan se att det är de mest resurssvaga barnen och familjerna som drabbas. Om föräldrarna är i kris och inte klarar av att ringa runt och bevaka sitt barns rättigheter är det viktigt att samhället kan täcka upp, säger  Carina Ohlsson.

Kommunerna måste ha beredskap för att barn som bor på skyddat boende kan behöva extra stöd, att godkännande behövs från båda vårdnadshavarna för att barnet ska kunna byta skola, och att barnet kan leva med en hotbild.

Bakgrund
I maj 2011 undersökte SKR hur kommunerna  arbetar med frågan. 79 procent av landets 290 kommuner svarade på vår enkät och resultaten visar att väldigt många kommuner brister i arbetet för att säkerställa att barn som lever på kvinnojourer fullföljer sin skolplikt.

Endast nio procent av de svarande kommunerna har nedskrivna arbetsrutiner för att säkerställa att barn som bor på en kvinnojour också fortsätter gå i skolan. 91 procent av kommunerna har inte några sådana arbetsrutiner.

När kommunerna i ett öppet svarsalternativ får berätta hur de säkerställer att barn boende på en kvinnojour fullföljer sin skolplikt svarar en del att det inte varit aktuellt, och andra att kommunen hittar individuella lösningar. Många har ett nära samarbete mellan kvinnojour, socialtjänst, skola både i den egna kommunen och med närliggande kommuner.

Även om det inte handlar om många barn så är det viktigt att det finns nedskrivna arbetsrutiner i kommunen så att barn inte drabbas på grund av att enskilda personer inte finns på plats.

Kvinnojourernas erfarenheter
Bland SKR:s kvinnojourer uppger ungefär hälften att de har erfarenhet av att barn som bott på jouren det senaste året inte kunnat fullfölja sin skolgång. Det rör sig om 1-10 barn per jour.

"Under det senaste året har vi haft haft sex barn som drabbats av komplikationer med sin skolgång på grund av deras vistelse på kvinnojour och hotet från mannen. Tre av barnen blev bortförda av pappan ut ur landet under 8 månaders tid och de missade samtliga skolgången då. Två av barnen bytte kommun och där tog det tid för tonåringarna att komma igång med skolan då handläggningen tog lång tid. Ett av barnen  flyttade runt mycket och hann aldrig börja på skola här", uppger en kvinnojour i Västsverige.

”Under 2011 har vi haft  5 barn boende på jouren, som under ca 3 månader väntat på att få börja skolan efter eventuellt kommunbyte, (varav ett barn förskoleklass)”, säger en annan kvinnojour.

Flera kvinnojourer uppger att alla barn de haft boende hos sig kunnat gå i skolan som vanligt, tack vare att jouren haft en bra kommunikation med kommunen och själva legat på.

På Almedalen kommer ett av SKR:s seminarium att handla om just kommunernas ansvar och behovet av samverkan, med exemplet skolgång för barn på kvinnojour som fokus. http://www.kvinnojouren.se/almedalen-upphandling-av-kvinnojourer