Totalförsvar i fokus på Försvarsmaktsråd Skaraborg

En skarpare men också mer komplex hotbild gör att fler måste ta del i utvecklingen av vårt totalförsvar. Vid årets konferensen Försvarsmaktsråd Skaraborg samlades över 300 deltagare för att fokusera på hur Sveriges totalförsvar ser ut och kan utvecklas.

Hotbild och läge enligt MUST och Säpo

Gunnar Karlsson, chef för MUST (militära underrättelse- och säkerhetstjänsten), beskrev tillsammans med biträdande Säkerhetspolischef Charlotte von Essen, kontexten för svenskt totalförsvar. ”Hoten mot Sverige är både bredare och mer omfattande än vad de har varit på många år”, som Charlotte von Essen formulerade sig. I stort betonas samma saker från båda hållen: fler aktiviteter och påverkansoperationer på cyberarenan, Rysslands ökade militära aktiviteter samt Kinas växande säkerhetspolitiska ambitioner.

Det är därför som ”vi behöver komma samman och resonera om totalförsvaret” på arenor som försvarsmaktsrådet, enligt Gunnar Karlsson. Det var för övrigt första gången som de respektive personerna närvarade vid konferensen, vilket signalerar att samarbetet för svensk säkerhet successivt fördjupas – och att Försvarsmaktsråd Skaraborg lyckats väl med att etablera sig och sin konferens.

En oroande trend, enligt biträdande Säkerhetspolischefen, är att gapet mellan hotet och skyddet ökar – inte minst genom sårbarheter som introducerats genom den digitala utvecklingen. Myndigheters säkerhetsåtgärder har inte ökat i den takt som statliga och ideologiskt motiverade aktörer kunnat öka sina förmågor att agera på distans med en högre grad av så kallad förnekbarhet, alltså vem eller vilka som de facto varit inblandade. Detta ökande gap har vi alla ansvar för att bromsa. Jag har själv skrivit tidigare på denna blogg om att gå från ord till handling – cybersäkerhet kommer att kosta när vi genomför riktiga säkerhetshöjande åtgärder.

Både MUST-chefen och biträdande Säkerhetspolischefen lyfte även de ekonomiska konsekvenser som följer av den nya säkerhetsskyddslagens ökade krav. Läs mer om den nya lagen i mitt tidigare inlägg.

Näringslivet i totalförsvaret

Tidigare i år, vid Folk och försvars rikskonferens i Sälen, förklarade Teracoms vd Åsa Sundberg att Teracom liksom övriga näringslivet spelar en viktig roll för Sveriges totalförsvar, och borde betrakta detta som lika naturligt för att bidra till samhället som man gör med andra hållbarhetsfrågor. Vid Försvarsmaktsråd Skaraborg deltog Elisabeth Nilsson, regeringens särskilda utredare för näringslivets roll inom totalförsvaret samt försörjningstrygghet i fråga om försvarsmateriel.

Elisabeth Nilsson betonade exempelvis hur våra avancerade försörjningskedjor för livsmedel kan stå oss dyrt vid störningar. Jag har tidigare skrivit om livsmedelsförsörjningens del i totalförsvaret. Kontinuitetsplanering, alltså en plan för verksamheten i kris, finns hos många stora företag – men nästan inga planerar för höjd beredskap eller krig. I dag kan staten inte räkna med att totalförsvarets robusthet i fråga om försörjningstrygghet kommer från näringslivet, enligt utredaren. Det måste ändras.

För att utveckla totalförsvaret måste näringslivet ges incitament och möjlighet att samverka med det offentliga, menade Nilsson. Det kan handla om att kritisk infrastruktur får ökat skydd och bevakning, att drivmedel och elförsörjning för sådan infrastruktur prioriteras eller att personal inom vissa företag eller sektorer krigsplaceras. Ytterst är det gemensamma målet att så kallade totalförsvarsviktiga företag ska kunna leverera varor och tjänster för en fungerande krisberedskap.

Johan Petersson, chef för säkerhet och kommunikation