Gå direkt till innehåll
Abort av flickfoster och dödsfall bland flickor ger ojämn könsfördelning i Indien

Pressmeddelande -

Abort av flickfoster och dödsfall bland flickor ger ojämn könsfördelning i Indien

Modern ultraljudsteknik och ekonomisk press leder till att flickfoster i Ballabgarh-området i norra Indien aborteras oftare än pojkfoster. Dessutom dör flickor upp till fem års ålder oftare än pojkar, vilket bland annat har resulterat i en ojämn könsfördelning i området. Det konstaterar Anand Krishnan i den avhandling som han försvarar vid Umeå universitet den 11 oktober.

Anand Krishnan har genomfört arbetet med avhandlingen i ett område kallat Ballabgarh Health and Demographic Surveillance site i norra Indien, cirka fyra mil från huvudstaden New Delhi. I det aktuella forskningsprojektet har man samlat data från alla människor som bor i områdets 28 byar sedan 1992. Anand Krishnan har i materialet undersökt frågan om könsdiskriminering av foster och barn upp till fem års ålder.

Avhandlingen visar bland annat att flickor under fem års ålder i Ballabgarh-området dör i högre omfattning än pojkar, en skillnad som kvarstår upp till fem års ålder. Det ska jämföras med globala siffror där dödligheten bland pojkar är högre. Dessutom genomförs det fler aborter av flickor än pojkar, i genomsnitt genomförs 58 aborter av flickfoster per 1000 födda barn, vilket leder till en ojämn könsfördelning.

Anand Krishnan visar i avhandlingen att det finns skillnader när det gäller könsfördelningen vid födseln och barnadödligheten som kan kopplas till socioekonomiska grupper i området. Det handlar bland annat om föräldrarnas utbildning, kast, ekonomiska förutsättningar, med mera.

– Resultaten visar att familjer i den rikaste och mest välutbildade gruppen genomför flest aborter baserat på kön. Dessutom har nyfödda flickor födda i dessa familjer en större risk att dö under den första levnadsmånaden, jämfört med flickor som föds i familjer med lägre socioekonomiskt status, säger Anand Krishnan.

Ytterligare faktorer som har diskuterats som förklaringar till den ojämna könsfördelningen i området är vacciner och deras effekt på immunsystemet, utöver den önskade. Avhandlingen visar att vaccin mot difteri, stelkramp och kikhosta verkar vara kopplat till en ökad dödlighet bland flickor, jämfört med pojkar, och det kan eventuellt bidra till överdödligheten bland flickor.

Enligt Anand Krishnan arbetar indiska myndigheter med att komma tillrätta med den ojämna könsfördelningen, bland annat genom att kontrollera tillgången till teknologi för könsbestämning av foster. Det finns även ett system som ger ekonomisk ersättning till familjen vid födsel av flickor. Detta tycks dock förstärka bilden av att flickor utgör en ekonomisk börda för familjen. Dessutom har systemet orsakat en ökad registrering av födda flickor, primärt på grund av att man vill komma åt de statliga medlen. I Anand Krishnans avhandling ses ingen förändring till det bättre när det gäller samhällets attityder mot flickor på grund av detta system.

– Det grundläggande problemet i det indiska samhället är att flickor anses utgöra en ”skuld" eftersom de inte bidrar till hushållet ekonomiskt. Flickor är snarare en belastning eftersom de medför en hemgift som dränerar familjens ekonomi när de en dag gifter sig. Det finns även religiösa och kulturella faktorer som stärker denna uppfattning, säger Anand Krishnan.

Han berättar vidare att åren 2001-2010 var den värsta perioden hittills när det gäller flickaborter och dödlighet hos flickor under fem år. Trycket att minska storlekarna på familjerna, framför allt av ekonomiska orsaker, understöddes av ökade möjligheter till könsbestämning av foster. Detta samtidigt som det var mer önskvärt att få pojkar. 

– Internationella erfarenheter visar att det tar tid att ändra normer och värderingar på det här området. Förhoppningen är att myndigheternas arbete med att vända utvecklingen ska börja ge resultat. Det är viktigt att det sker så fort som möjligt, säger Anand Krishnan.

Anand Krishnan arbetar som läkare och folkhälsoexpert vid Centre for Community Medicine, All India Institute of Medical Sciences, New Delhi, samt är doktorand vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet.
Han är engelsktalande och kan nås på:
Telefon: +91 981 150 06 67
E-post: kanandiyer@yahoo.com

Porträttfoto för nedladdning.

Klicka här för att se en intervju med Anand Krishnan från nyhetskanalen CNN, där han berättar om könsskillnader när det gäller barnöverlevnad i Indien.

Den 11 oktober försvarar Anand Krishnan, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, sin avhandling med titeln: Könsskillnader i barnöverlevnad: flickors utsatthet på landsbygden i norra Indien. (Engelsk titel: Gender inequity in child survival: Travails of a girl child in rural north India).
Opponent: Per Ashorn, professor, Tampere Center for Child Health Research, University of Tampere, Finland.
Huvudhandledare: Nawi Ng.

Disputationen äger rum kl. 09.00 i Norrlands universitetssjukhus, Sal 135, byggnad 9A vån 1.

Klicka här för att läsa avhandlingen elektroniskt.

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 34 000 studenter och 4200 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och ett komplett utbud av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Presskontakt

Presskontakt

Presskontakt 090-786 50 89

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.