Banbrytande modern teolog i nytt ljus

Pressmeddelanden   •   Dec 10, 2018 16:26 CET

Den tyske lutherske 1800-tals teologen Albrecht Ritschl har spelat en väldigt framträdande roll i modern teologi. I en ny avhandling vid Umeå universitet belyser Leif Svensson hur Ritschls teologiska tänkande formades av hans sociala tillhörighet.

Strukturerad uppföljning minskar risk efter stroke och TIA

Pressmeddelanden   •   Dec 10, 2018 14:03 CET

En strukturerad sköterskeledd, telefonbaserad uppföljning med möjlighet till läkemedelsjustering leder till bättre riskfaktorkontroll för patienter som har haft en stroke eller en TIA. Det visas i en ny avhandling vid Umeå universitet.

Prestigefyllt EU-anslag för forskning om tuberkulos

Pressmeddelanden   •   Dec 06, 2018 14:12 CET

Över 1 miljon euro från EU går till utveckling av nya metoder för diagnos och behandling av tuberkulos inom ett nätverksprojekt med titeln Innovation in Tuberculosis - INNOVA4TB. Anslaget beviljas av Marie Skłodowska-Curie Actions Horizon 2020-RISE-programmet.

Om ett blad kan göra det – kan vi också göra det!

Pressmeddelanden   •   Dec 06, 2018 10:34 CET

Gröna blad har ett snillrikt system att fånga in ljus från solen och binda in energi. Kemist Anurag Kawde visar i sin avhandling att det är möjligt att efterlikna blad för att skörda solenergi och därigenom lagra energi från solljus i användbara solbränslen på ett kostnadseffektivt sätt. Han försvarar sina resultat den 13 december vid Umeå universitet.

Att se ultraljud av halskärl minskar sjukdomsrisk

Pressmeddelanden   •   Dec 04, 2018 06:07 CET

Personer som får se ultraljud på sina åderförkalkade halskärl får sedan en mindre farlig utveckling av riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom. Det gäller även om de vid undersökningen själva inte upplevde några sjukdomssymtom. Det visar en studie vid Umeå universitet som publiceras i den vetenskapliga tidskriften The Lancet.

Socialt stöd viktigt för fysisk aktivitet vid medfött hjätfel

Pressmeddelanden   •   Dec 03, 2018 08:05 CET

Omgivningens attityd samt personens tilltro till den egna förmågan har stor betydelse för att stötta personer med medfött hjärtfel till fysisk aktivitet. Uppmuntran redan i barndomen är viktig för aktivitet i vuxenåldern. Det visas i en ny avhandling vid Umeå universitet.

​Extrem värme skadar vår hälsa och hotar att överbelasta sjukvården i hela världen

Pressmeddelanden   •   Nov 29, 2018 09:24 CET

Sårbarheten mot värme är oacceptabelt hög och ökar i hela världen. Särskilt utsatta är utomhusarbetare, personer som redan är sjuka och äldre i stadsmiljö. Det konstateras i en internationell rapport från forskningsprojektet The Lancet Countdown on Health and Climate Change som publiceras i tidskriften the Lancet.

Några av hälsoeffekterna av hög värme som dokumenterats i The 2018 Report of The Lancet Countdown on health and climate change visar att ökade temperaturer till följd av klimatförändringar redan i dag utsätter mänskligheten för oacceptabelt höga hälsorisker. Forskarna varnar därför för första gången för att äldre personer i Europa och östra Medelhavsregionen är särskilt sårbara för extrema värmeböljor, i noterbart högre utsträckning än i Afrika och Sydostasien.

– Det vi ser är att vården i ett internationellt perspektiv redan nu utsätts för högt tryck på grund av höga temperaturer och det är inte minst ett tryck mot Europa. Det här är en allvarlig utveckling eftersom det innebär att värmeböljor kan påverka hela sjukvårdssystemet, säger Maria Nilsson, docent vid enheten för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet, som är en av rapportens medförfattare.

Bakom rapporten står ledande läkare, forskare och politiker från 27 organisationer i hela världen, som Världsbanken, Världshälsoorganisationen (WHO), University College London i Storbritannien, Tsinghuauniversitetet i Kina och Umeå universitet.

Några av hälsoeffekterna av hög värme som dokumenterats i rapporten är:

  • 157 miljoner fler individer i riskgrupper utsattes för en värmebölja under förra året jämfört med under år 2000, och 18 miljoner fler jämfört med 2016.
  • 153 miljarder arbetstimmar ska ha gått förlorade under 2017 till följd av extrem värme orsakad av klimatförändringar. Kina som enskilt exempel gick miste om 21 miljarder arbetstimmar, vilket motsvarar en årsarbetstid för 1,4 % av den arbetsföra befolkningen. Indien gick miste on 75 miljarder arbetstimmar, vilket motsvarar 7 % av deras totala arbetsföra befolkning. Tack vare nya metoder är det första gången som dessa beräkningar har kunnat utföras.
  • Ökande omgivningstemperaturer utsätter sårbara grupper av befolkningen för ökade risker över hela världen. Europa och östra Medelhavsregionen är särskilt i farozonen, framför allt på grund av den åldrande befolkningen som bor i städer, då 42 % och 43 % av befolkningen över 65 års ålder är sårbara för värmeexponering. Det är en markant högre siffra än i Afrika (38 %) och i Sydostasien (34 %).
  • Värme förvärrar luftföroreningarna i städerna markant. 97 % av städerna i låg- och medelinkomstländer möter inte Världshälsoorganisationens riktlinjer för god luftkvalitet.
  • Värmestress, en tidig och allvarlig effekt av klimatförändringarna, är vanligt förekommande och hälsosystem är dåligt rustade för att hantera problemet.
  • Ökande temperaturer och onormal värme för årstiden är en bakomliggande orsak till att spridningen av kolera och denguefeber ökar i många endemiska områden.
  • Medeltemperaturökningen som människor utsätts för är mer än dubbelt så hög som den globala genomsnittsförändringen, med temperaturer som ökar med 0,8°C jämfört med 0,3°C.

Kommentarer och ytterligare information från internationellt pressmeddelande:
Professor Hugh Montgomery, ledningsgruppen för The Lancet Countdown on Health and Climate Change och föreståndare för the Institute for Human Health and Performance, vid University College London ser stora risker med utvecklingen.

– Exponeringen och sårbarheten för extrem värme är oacceptabelt hög och den ökar stadigt för personer runtom i världen. Värmestress slår hårt – särskilt mot den äldre stadsbefolkningen, och för dem med hälsoproblem såsom hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes eller kronisk njursjukdom. Att arbeta utomhus i höga temperaturer, särskilt inom jordbruket, är förenat med livsfara. Områden som norra England, Kalifornien i USA och Australien har drabbats av vilda skogsbränder som resulterar i att människor mister livet, måste överge sina hem och riskerar att drabbas av andningssvårigheter efter att de andats in skadlig rök, säger han.

I rapporten, där man har tittat på 41 separata indikatorer över en rad olika teman, kan forskarna visa att brådskande åtgärder nu krävs för att skydda människor från klimatförändringens effekter. Det gäller i synnerhet striktare arbetsmiljölagar som skyddar arbetare mot extrem värme. Därutöver behöver våra sjukhus och hälso- och sjukvårdssystem vara bättre rustade för att hantera extrem värme.

Kris Ebi, professor i global hälsa samt miljö och arbetsmiljövetenskap vid University of Washington föreslår åtgärder.

– Ökad dödlighet till följd av extrema värmeböljor är inget som ”kanske” kommer att drabba oss, utan det drabbar oss nu och kommer att fortsätta göra det så länge de globala temperaturerna fortsätter att öka. Det finns tydliga bevis för att samhällen inte är förberedda på ökningen av frekvensen, intensiteten och längden på värmeböljor. Åtgärder kopplade till investeringar krävs just nu. Det kan röra sig om att installera tidiga varningssystem för värmeböljor, att kartlägga riskgrupper i befolkningen och tillhandahålla lösningar som gör samhället mer motståndskraftigt mot det varma vädret, säger hon.

2018 har varit ett rekordvarmt år i många delar av världen och the World Weather Attribution Study for Northern Europe visade att det var dubbelt så sannolikt att sommarens värmebölja orsakades av människornas påverkan på planeten.

Eftersom klimatförändringar förväntas påverka folkhälsoinfrastrukturen allvarligt i 51 % av de städer som studerades i rapporten, är det tydligt att vi måste säkerställa att hälso- och sjukvårdssystem, sjukhus och vårdinrättningar kan hantera extrema värmeböljor. I 65 % av städerna har riskbedömningar baserat på klimatförändringar redan utförts eller påbörjats, men investeringarna i klimatanpassningar i hälsosyfte beräknas uppgå till endast 4,8 % av alla anpassningar som investeras i (motsvarande 11,68 miljarder brittiska pund eller 135,5 miljarder kronor). Detta är fullkomligt otillräckligt, varnar forskarna i rapporten.

Enligt Anthony Costello, professor, barnläkare, i ledningsgruppen för Lancet Countdown och tidigare i chefsställning vid Världshälsoorganisationen måste vi vidta åtgärder snarast.

– Världen måste fortfarande på ett effektivt sätt sänka sina utsläpp. Hastigheten på klimatförändringarna hotar våra, och våra barns liv. Om vi fortsätter på utstakad väg kommer vi att förbruka den koldioxidbudget som krävs för att hålla den globala uppvärmningen under två grader redan innan 2032. Hälsoeffekterna som följd av klimatförändringar som överskrider dessa nivåer hotar att slå ut vår sjukvård och akutsjukvård fullkomligt.

Rapporten är också först med att visa att dödsfall till följd av luftföroreningar går att koppla till en specifik källa, och där svarar kol för 16 % av dödsfallen globalt. En ny indikator som kartlägger extrem nederbörd pekar ut Sydamerika och Sydostasien som de regioner som är mest utsatta för översvämningar och torka. När det gäller livsmedelsförsörjning så visar rapporten att 30 länder har upplevt en nedåtgående trend i skördars avkastning, vilket innebär att en uppåtgående trend under det senaste decenniet globalt nu gör en helomvändning. Jordbrukets avkastningsmöjligheter beräknas sjunka i alla regioner till följd av att extrema väderleksförhållanden blir allt vanligare och allt mer extrema.


För mer information om rapporten, kontakta gärna:
Maria Nilsson, docent vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet
Telefon: 070-349 71 74
E-post: maria.nilsson@umu.se

Läs rapporten i The Lancet

Läs mer hos Lancet Countdown

Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Sårbarheten mot värme är oacceptabelt hög och ökar i hela världen. Särskilt utsatta är utomhusarbetare, personer som redan är sjuka och äldre i stadsmiljö. Det konstateras i en internationell rapport från forskningsprojektet The Lancet Countdown on Health and Climate Change som publiceras i tidskriften the Lancet.

Läs vidare »

Möjligt öka muskler även för svaga äldre personer

Pressmeddelanden   •   Nov 29, 2018 07:38 CET

Med några enkla dagliga träningsrörelser går det att påtagligt öka musklernas massa och funktion också på äldre dar. Det minskar i sin tur risken för fallolyckor, benbrott och förtida död. Och det krävs inga dyra träningsredskap. Det visar forskning vid Umeå universitet.

Nationella prov i matematik mäter det de ska men kan bli bättre

Pressmeddelanden   •   Nov 28, 2018 11:18 CET

Gymnasieskolans nationella prov i matematik har generellt en hög kvalitet men det finns delar som skulle behöva undersökas ytterligare och delar som behöver utvecklas vidare visar Anna Lind Pantzare i en ny avhandling vid Umeå universitet.

Käkbesvär kvarstår lång tid efter pisksnärtskada

Pressmeddelanden   •   Nov 28, 2018 08:37 CET

Många som drabbas av pisksnärtskador, så kallad whiplash, får förutom nacksmärta även smärtor i ansikte och käkar som ofta kvarstår ännu två år efter själva skadan. Dessutom kan tuggfunktionen vara nedsatt. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet.

Kontaktpersoner 47 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • prtjesoks@vyumjsu.sfseof
  • 090-786 50 89
  • 070-610 08 05

Om Umeå universitet

Umeå universitet

Vid Umeå universitet bedrivs stark forskning inom flera områden, många av våra forskare tillhör världseliten.

Vi är också ett av landets största utbildningsuniversitet och erbjuder ett brett och attraktivt utbud av program och kurser och goda studiemiljöer.

Vårt campus utgör en inspirerande miljö för de mer än 4 300 anställda och drygt 32 000 studenter som valt oss.

Genom samarbete med näringsliv och organisationer i regionen och övriga världen bedriver Umeå universitet en verksamhet som ständigt utvecklas och förändras.