Alla psoriasispatienter får inte nya biologiska läkemedel

En genomgång av samlade hälsodata om svenska psoriasispatienter visar att patienterna behandlas olika. Till exempel har psoriasispatienter i storstadskommuner och högutbildade patienter större tillgång till behandling med biologiska läkemedel som är effektivare men också dyrare. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet.

I Sverige finns uppskattningsvis 200 000–300 000 personer med psoriasis. Psoriasis ansågs tidigare bara vara en hudsjukdom, men räknas numera som en systemisk sjukdom eftersom den också påverkar andra organ i kroppen. För de flesta personer med en psoriasisdiagnos är mjukgörande salvor tillräckligt för att hålla kontroll på sjukdomen, men när det inte hjälper finns systemiska läkemedel att tillgå. Under 2004 introducerades i Sverige nya biologiska läkemedel som ett behandlingsalternativ till konventionella systemiska läkemedlen för personer lider av måttlig till svår psoriasis. De biologiska läkemedlen har visat sig vara väldigt effektiva, men är också betydligt dyrare än de konventionella systemiska läkemedlen.

Studien visar att omkring 9 000 psoriasispatienter årligen tillkommer i den svenska specialistvården. Några av de faktorer som var associerade med att få påbörja en biologisk behandling var att patienten var bosatt i en tätortskommun, hade en avslutad universitetsexamen, blivit diagnosticerad med den kroniska inflammatoriska ledsjukdomen psoriasisartrit eller att en läkare bedömt svårighetsgraden av patientens psoriasis som hög. De patienter som året innan de registrerade sig i specialistvården använt en stor mängd mjukgörande salvor påbörjade oftare antingen en konventionell systemisk behandling eller en biologisk behandling.

– Val av behandling ska inte påverkas av kön, utbildning eller bostadsort, utan av vårdbehov. För att motverka ojämlikheter när man initierar en psoriasisbehandling, särskilt när det gäller behandling med de nyare biologiska läkemedlen, är det viktigt att förstå vilka faktorer som påverkar, säger David Hägg, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, avdelningen för medicin, dermatologi och venereologi och författare av avhandlingen.

För att undersöka hur behandling med de systemiska läkemedlen tillämpas och vilka faktorer som är betydelsefulla analyserade David Hägg patientinformation i stora nationella databaserna samt det nationella kvalitetsregistret för systembehandling av psoriasis (PsoReg). I PsoReg registreras konventionella systemiska- samt biologiska behandlingar. Där finns också information om svårighetsgraden av psoriasis, både i form av ett mått som läkare bedömt samt ett baserat på patienters svar på frågor om hur sjukdomen påverkar vardagen.

David Hägg kommer ursprungligen från Sundsvall och är numera bosatt i Stockholm. 

Läs en digital publicering av avhandlingen

Om disputationen
Fredagen den 22 januari försvarar David Hägg, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin/Avdelningen för medicin, dermatologi och venereologi vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Psoriasis i Sverige - observationella studier ur ett epidemiologiskt perspektiv. (Engelsk titel: Psoriasis in Sweden - observational studies from an epidemiological perspective).Opponent: Professor emeritus Bernt Lindelöf, Insitutitonen för medicin, Karolinska institutet. Huvudhandledare: Marcus Schmitt-Egenolf

Disputationen äger rum kl 09:00, i sal E04, byggnad 6E, Norrlands Universitetssjukhus

För mer information, vänligen kontakta:
David Hägg
Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för medicin, dermatologi och venereologi, Umeå universitet
Telefon: 072-725 42 88
E-post: david.hagg@umu.se

Bild: David Hägg, Umeå universitet