Gå direkt till innehåll
Bättre utvärdering av behandling vid hornhinnesjukdom

Pressmeddelande -

Bättre utvärdering av behandling vid hornhinnesjukdom

Bildanalys och resonansteknologi är metoder som för första gången möjliggör objektiv mätning av effekten av crosslinking, en behandling av ögonsjukdomen keratokonus. Behandlingseffekten kan mätas antingen genom bildanalys av ljusspridningen i hornhinnan före och efter behandlingen eller genom att mäta förstärkningen av hornhinnan med en ny resonansteknologi. Båda metoderna ger mer exakta mätresultat än befintliga metoder såsom synprövning. Detta visar en ny avhandling vid Umeå universitet.

– Dessa metoder ger oss ett objektivt sätt mäta och utvärdera behandlingseffekten av crosslinking på ett sätt som tidigare inte varit möjligt. Tekniken för mätning av ljusspridningen i hornhinnan finns redan i form av kameror och mjukvara för bildanalys. Målet nu är att utveckla ett kliniskt användbart instrument baserat på resonansteknologi som kan mäta förstärkning, säger Jeannette Beckman Rehnman, doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap, enheten för oftalmiatrik och författare av avhandlingen.

Keratokonus är en degenerativ ögonsjukdom där det sker en successiv försvagning och förtunning av hornhinnan. Detta gör att hornhinnan blir toppig och buktar utåt, vilket medför ökade brytningsfel och nedsatt syn. Crosslinking är en relativt ny metod för att förstärka hornhinnan, vilket gör att sjukdomsförloppet avstannar.

I laboratoriemiljö har man tidigare kunnat se att hornhinnan förstärks efter crosslinking-behandling. Men tidigare försök att hitta objektiva metoder för att mäta behandlingseffekten direkt på människor har inte gett resultat. Istället har grövre metoder, såsom vanlig synprövning, tillämpats för att dokumentera behandlingseffekten.

I avhandlingen har resultaten av traditionell crosslinking-behandlingar jämförts med en ny variant som kombinerar behandlingen med en påsydd kontaktlins för att pressa tillbaka den toppighet som uppstått i hornhinnan. Genom att dels analysera fotografier som visar ljusspridningen i hornhinnan före och efter behandlingen har man kunnat konstatera att den nyare kontaktlinsbehandlingen är något mindre effektiv eftersom den gav en mindre uttalad ljusspridning som dessutom kvarstod under kortare tid än i den traditionella crosslinking-behandlingen. Avhandlingen visar även att resonansteknologi kan användas för att mäta förstärkningar genom att analysera förändringar i hornhinnans rörelsemönster före och efter behandlingen.

Jeannette Beckman Rehnman är född och uppvuxen i Skellefteå. Hon är utbildad sjuksköterska vid Hälsohögskolan i Umeå och därefter utbildad ögonsjuksköterska med en magisterexamen i ögonsjukvård ifrån Karolinska institutet. Utöver sina doktorandstudier så arbetar Jeannette idag på Reumatologiska klinikens mottagning på Skellefteå lasarett.

Digital publicering av avhandlingen

För mer information, vänligen kontakta:
Jeannette Beckman Rehnman
Institutionen för klinisk vetenskap, enheten för oftalmiatrik, Umeå universitet
Telefon: 070-560 0511
E-post: jeanette.beckman.rehnman@vll.se

Om disputationen:
Fredagen den 20 november försvarar Jeannette Beckman Rehnman, Institutionen för klinisk vetenskap, enheten för oftalmiatrik, sin avhandling med titeln: Nya metoder att utvärdera effekten av konventionell och modifierad crosslinking-behandling vid keratokonus. (Engelsk titel: New methods to evaluate the effect of conventional and modified crosslinking treatment for keratoconus). Opponent: Professor Jesper Hjortdal, Institut for Klinisk Medicin, Oftalmologi, NBG, Århus universitet, Danmark. Huvudhandledare: Christina Lindén

Disputationen äger rum kl. 09.00 i Sal 914, Unod B9, plan 9, Norrlands universitetssjukhus

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Presskontakt

Presskontakt

Presskontakt 090-786 50 89

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.