Bristfälliga undersökningar leder till ökat antal dödsfall vid ljumskbråck

Dödsfall i samband med ljumskbråckskirurgi är ovanligt men kvinnor har större risk att avlida inom en månad efter ingreppet, jämfört med män. Dessutom, av dem som avled efter ljumskbråckkirurgi fick många ingen undersökning av ljumsken vid besöket på akutmottagningen, trots tydliga symtom. Det visar den avhandling som Hanna Nilsson försvarar vid Umeå universitet den 13 december.

Ljumskbråck är ett vanligt tillstånd och årligen registreras cirka 16 000 operationer i Svenskt bråckregister, SBR. Svenskt bråckregister startades 1992 i Motala och inkluderar idag mer än 95 procent av alla operationer utförda på män och kvinnor över 15 år i Sverige. En världsunik rikstäckande databas med över 250 000 operationer har byggts upp, vilket gör det möjligt att upptäcka och analysera ovanliga händelser. Allvarliga komplikationer i samband med ljumskbråckskirurgi är få men det stora antalet operationer gör dem ändå viktiga för patienten, kirurgen och för den hälsoekonomi som styr vårdens resurser.

Hanna Nilsson, doktorand vid institutionen för perioperativ vetenskap, visar i sin avhandling att kvinnor som genomgår ljumskbråckskirurgi har en betydande överdödlighet jämfört med män. Detta beror på en högre andel akuta operationer hos kvinnor, 17 procent, jämfört med 5 procent hos männen. Ett inklämt ljumskbråck med påverkan på blodcirkulationen ger symtom som vid tarmvred med magsmärta, kräkning och utebliven avföring. Patienterna bör opereras så snart som möjligt.

Hanna Nilssons studier visar att av de patienter med symtom som vid tarmvred som dog inom 30 dagar efter ljumskbråckskirurgi, undersöktes bara 61 procent av kvinnorna, och 78 procent av männen i ljumsken i samband med besök på akutmottagningen, trots att de hade symtom som vid tarmvred.

– De patienter som inte fick diagnosen inklämt ljumskbråck på akutmottagningen utsattes därmed i högre utsträckning för onödiga radiologiska undersökningar och de opererades betydligt senare än de patienter som fick sin diagnos på akutmottagningen. Det är ofta äldre kvinnor som har svårt att redogöra för sina symtom och min förhoppning är att avhandlingen skall bidra med ökad kunskap om akut inklämda ljumskbråck och betydelsen av skyndsam handläggning hos dessa patienter. Då minskar risken att de inte får en korrekt diagnos tidigt i förloppet, säger Hanna Nilsson.

Avhandlingen visar också att risken för hjärt-kärlkomplikationer hos patienter med ljumskbråck ökade vid hög ålder, vid grav allmän sjuklighet, vid akut operation samt efter smärtlindring i form av ryggbedövning. Risk för allvarlig kirurgisk komplikation ökade vid akut operation samt vid operation av bilaterala bråck, glidbråck, återfallsbråck, och vissa kirurgiska tekniker var mer förknippade med komplikationer än andra. I en sista delstudie fann Hanna Nilsson en trefaldig ökning av ljumskbråckskirurgi efter radikal operation för prostatacancer.

Hanna Nilsson är uppväxt i Motala, och fick sin läkarexamen 2005 vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. Hon arbetar som ST-läkare vid kirurgkliniken Östra sjukhuset, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och är doktorand vid institutionen för perioperativ vetenskap, enheten för kirurgi, Umeå universitet. Hon kan nås på:
Telefon: 031-343 43 80, 070-516 57 84
E-post: hanna.nilsson@vgregion.se

Porträttfoto för nedladdning.

Den 13 december försvarar Hanna Nilsson, institutionen för perioperativ vetenskap, enheten för kirurgi, sin avhandling med titeln: Mortalitet och morbiditet efter ljumskbråckskirurgi - nationella registers roll att upptäcka och analysera ovanliga utfall. (Engelsk titel: Mortality and morbidity after groin hernia surgery - the role of nationwide registers in finding and analyzing rare outcome).
Opponent: Dr Andrew Kingsnorth, professor of surgery, Derriford Hospital, Plymouth, UK
Huvudhandledare: Pär Nordin.

Avhandlingen är publicerad digitalt.