Den kulturella blicken påverkar hur vi använder adjektiv

^{Misuzu Shimotori}

Betydelsen av dimensionsadjektiv, till exempel "stor" och "lång", är allmängiltig oavsett språk. Men trots denna allmängiltighet är vår uppfattning av dimensionsadjektiv inte riktigt densamma på olika språk; till exempel japanska och svenska.

Detta visar en ny avhandling av Misuzu Shimotori, Umeå universitet, med titeln Konceptuella kontraster: En komparativ semantisk studie av japanska och svenska dimensionsadjektiv.

Vilka ord associerar du spontant till när du hör ordet lång? Avhandlingen visar att japaner och svenskar har olika associationsbanor till dimensionsadjektiv. Japaner associerar ordet lång mestadels med konkreta objekt, vilket lexikaliseras som substantiv, (till exempel flod och hår), och något som kan beskrivas med adjektivet lång. Däremot associerar svenskar lång med både konkreta objekt och ord som tillhör till samma ordklass, nämligen adjektiv, (till exempel smal och snygg).

– Dimensionsadjektiv beskriver vanligtvis spatiala, en-, två- eller tre-dimensionella utsträckningar av konkreta objekt. Uttryck som reflekterar vår visuella uppfattningsförmåga, eller människors fysiska upplevelser och uppfattningar av de man ser, berättar Misuzu Shimotori.

– I denna bemärkelse tycks det som att man uppfattar dimensionsadjektiv på liknande sätt oavsett språk, men studien visar alltså på en oväntad olikhet.

En jämförelse mellan dimensionsadjektiv på japanska och svenska visar att det finns både likheter och olikheter i hur dimensionsadjektiv representeras i talarens huvud.

– En märkbar olikhet syns i respondents-ordens ordklasstillhörighet, där japanska dimensionsadjektiv ofta associeras med konkreta objekt, medan svenska dimensionsadjektiv däremot både med konkreta objekt och andra typer av attribut.

– Det finns ingen enkel förklaring till varför vi associerar olika kring de här, men det man kan säga är att det finns en skillnad i sättet att tänka om man jämför asiatisk och västerländsk kultur.

– Enligt vissa studier uppfattar man i öst objekt med avseende på den relation som objektet kan få med andra objekt, medan man i västerländskt tankesätt kategoriserar objekt och generaliserar med utgångspunkt i kategorin i dess helhet.

– Utifrån denna teori kan jag framföra hypotesen att japanska informanter associerar dimensionsadjektiv med konkreta objekt därför att adjektiv modifierar objekt och alltså ingår i en relation med objekt. Å andra sidan associerar svenska informanter dimensionsadjektiv med adjektiv på grund av en gjord kategorisering, nämligen i kategorin av ord som tillhör samma ordklass.

Utifrån resultaten dras slutsatsen att japanska och svenska dimensionsadjektiv delar centrala aspekter av begreppen som baseras på vår uppfattningsförmåga, men det finns också språkspecifika begreppskomponenter, som reflekterar både vår lingvistiska kunskap och extralingvistiska kunskap om ett ord.

Disputationen äger rum måndag 3 juni, kl. 13.00, Hörsal F, Humanisthuset, Umeå universitet.

Opponent: Åke Viberg, professor, institutionen för lingvistik och filologi, Uppsala universitet.

Länk till avhandlingen Conceptual Contrasts: A Comparative Semantic Study of Dimensional Adjectives in Japanese and Swedish (Svensk titel: Konceptuella kontraster: En komparativ semantisk studie av japanska och svenska dimensionsadjektiv).

Kontaktuppgifter: Misuzu Shimotori, doktorand och universitetsadjunkt, institutionen för språkstudier, Umeå universitet, tel. 073-562 1204, e-post: misuzu.shimotori@ling.umu.se