Dolda riskfaktorer för industriarbetare avslöjas med en ovanlig statistisk metod

Riskfaktorer som kommer från arbetsmiljön i en industri kan förbli oupptäckta då arbetare som jobbat länge utgörs av en grupp som är friskare än andra arbetare. Enligt en avhandling som Ove Björ försvarar vid Umeå universitet den 15 november är det möjligt att justera för detta och därmed öka chanserna att upptäcka farlig exponering från arbetsmiljön.

I sin avhandling har Ove Björ vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin studerat hälsan hos arbetare från två norrländska industrier, en som består av 13 000 gruvarbetare och en med 2 600 aluminiumsmältverksarbetare. De första gruvarbetarna anställdes på 1920-talet och de första smältverksarbetarna på 1940-talet. Arbetarna har sedan följts upp från anställningens start till eventuell död eller cancerdiagnos.

Ove Björ visar bland annat att det med hjälp av en statistisk metod är möjligt att öka möjligheterna att identifiera riskfaktorer från arbetsmiljön hos långtidsarbetare som har samlat på sig skadlig exponering från arbetsmiljön och samtidigt representerar en selekterad grupp av friskare arbetare.

– Att långtidsanställda är friskare kan bero på att själva arbetet utgör en urvalsprocess där individer med sämre hälsa slutar tidigare på grund av arbetskraven. Det innebär i sig att damm från gruvarbete kan vara en allvarligare riskfaktor än vad forskningen hittills har kunnat visa, säger Ove Björ.

En annan studie som baseras på gruvarbetarna visar att risken för dödlighet i stroke ökade om arbetarna jobbat utomhus och minskade om arbetarna jobbat under jord. Möjligen kan detta bero på att underjordsarbete i ett tempererat klimat skyddar från kyla. Kyla kan ha en förhöjande effekt på blodtrycket och högt blodtryck ökar risken för stroke. Avhandlingen visade också på att risken för lungcancer var högre bland smältverksarbetare jämfört med en normalbefolkning. Den troligaste förklaringen från arbetsmiljön är att arbetarna har exponerats för så kallade polycykliska aromatiska kolväten (PAH) som är ett organiskt ämne som har funnits i luften i fabrikerna. PAH är en känd riskfaktor för cancer. Uppgifter om rökning saknades dock i denna studie.

– Den här avhandlingen är ett exempel på att en flervetenskaplig kompetens i en forskargrupp är nödvändig när man ska genomföra den här typen av studier. Det krävs en övergripande kompetens om sjukdomars bestämningsfaktorer, men också kunskaper om riskfaktorer i arbetsmiljön och statistisk metodologiska kunskaper, säger Ove Björ.

Ove Björ växte upp utanför Kramfors i Ångermanland. Han påbörjade sina studier till statistiker på Linköpings Universitet 1991 och tog därefter examen 1994. Tidigare har Ove Björ arbetat som statistiker på Sundsvalls sjukhus och på AstraZeneca i Södertälje. Från 2004 har han en tjänst som statistiker på Regionalt Cancercentrum Norr vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå och han har genomfört sina forskarstudier på deltid. Ove Björ kan nås på:
E-post: ove.bjor@vll.se
Telefon: 090-785 68 78, 073-245 23 23

Porträttfoto för nedladdning.

Fredagen den 15 november försvarar Ove Björ, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Strategier vid utvärdering av hälsorisker baserade på två arbetarekohorter från norra Sverige. (Engelsk titel: Strategies for assessing health risks from two occupational cohort studies within the domain of northern Sweden).

Disputationen äger rum klockan 13.00 i Samverkanshuset, Universitetstorget 4, Triple Helix, Entreplan, Umeå Universitet.

Fakultetsopponent är professor Per Gustavsson, Institutet för miljömedicin (IMM)/Arbetsmedicin, Karolinska institutet, Stockholm, Sverige.

Avhandlingen är publicerad digitalt.