Gå direkt till innehåll
Drygt 17 miljoner till forskning om återvinning av rökgaser och avloppsvatten

Pressmeddelande -

Drygt 17 miljoner till forskning om återvinning av rökgaser och avloppsvatten

Forskningsprojektet Microbiorefine vid Umeå universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet har beviljats anslag med 17,68 miljoner kronor av Energimyndigheten. Projektet utforskar hur rökgaser och avloppsvatten kan användas för att göda alger och cyanobakterier – som i sin tur kan producera biomassa till biobränslen.

– Jag är väldigt glad åt att få sätta i gång detta spännande projekt, säger Christiane Funk, professor vid kemiska institutionen, Umeå universitet. Det har stor nytta för vårt samhälle, eftersom det syftar till att rena vatten och samtidigt generera produkter med högre värden. Det känns också spännande att starta ett nytt samarbete tillsammans med forskare som jag tidigare inte arbetat med.

Projektet bygger vidare på forskning ledd av Francesco Gentili, Sveriges Lantbruksuniversitet, om produktion av alger vid Dåva kraftvärmeverk utanför Umeå.

Syftet med Microbiorefine är att undersöka hur koldioxid, olika näringsämnen och föroreningar som finns i rökgaser och avloppsvatten kan återvinnas med hjälp av fotosyntetiska mikroorganismer som alger och cyanobakterier. Rökgaserna och avloppsvattnet fungerar som ”mat” till mikroorganismerna. Den biomassa som algerna och cyanobakterierna producerar kan sedan användas för bioraffinering för att få fram biobränslen som biodiesel, etanol och biogas, men också för att energiberika produkter som djurfoder och biogödsel.

– Vi kommer att använda mikroorganismer som är anpassade till det hårda svenska klimatet, säger Christiane Funk. I Umeå och Borås finns redan system för mikroalgproduktion i gång. Vi vill nu försöka finna optimala alg- och cyanobakteriestammar som gör det möjligt att öka produktionen av biomassa på vintern, när tillgången på dagsljus är begränsad och de låga temperaturerna är en utmaning.

Forskarna samarbetar med en rad företag i norra Sverige, Umeva AB, Ragnsells, SCA, Domsjö Fabriker och Norrmejerier. Dessa kommer att leverera avloppsvatten till projektet. Ytterligare samarbeten finns med Umeå Energi AB, Nynas AB och SP Processum AB i Örnsköldsvik, ett kluster av 21 industrier och företag längs den norrländska kusten.

Huvudsökande är Christiane Funk, Kemiska institutionen, Umeå universitet. Medsökande i projektet är Johannes Messinger och Leif Jönsson, Kemiska institutionen, och Anita Sellstedt, Institutionen för växtfysiologi, Umeå universitet, Francesco Gentili, Insitutionen för vilt, fisk och miljö, Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå, Andrea Toffolo, Institutionen för energivetenskaper, Lunds Tekniska högskola, Susanne Ekendahl och Niklas Strömberg, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås, och Andreas Hörnberg, SP Processum AB.

Projektet genomförs inom ramen för Energimyndighetens program Nydanande och behovsmotiverad forskning och utveckling med energirelevans. Det finansieras också av Umeå universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet och Lunds tekniska högskola, samt av de företag som medverkar i projektet. Totalt omsluter projektet 23 miljoner kronor.

För mer information, kontakta gärna:

Christiane Funk, professor, Kemiska institutionen, Umeå universitet
Telefon: 090-786 76 33
E-post: christiane.funk@umu.se

Högupplöst pressbild



Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Anna-Lena Lindskog

Anna-Lena Lindskog

Kommunikatör Teknisk-naturvetenskaplig fakultet 090-786 58 78

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.