Gå direkt till innehåll
Forskaren Nasim Sabouri vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik, Umeå universitet. Nasim utsågs till Wallenberg Academy Fellow 2015 (Foto: Markus Marcetic © Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse/Kungl. Vetenskapsakademien)
Forskaren Nasim Sabouri vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik, Umeå universitet. Nasim utsågs till Wallenberg Academy Fellow 2015 (Foto: Markus Marcetic © Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse/Kungl. Vetenskapsakademien)

Pressmeddelande -

Evolutionärt bevarat enzym spelar betydande roll i DNA-syntetisering

Studier av arvsmassan hos svamparten Schizosaccharomyces pombe (fission yeast) visar att det evolutionärt bevarade enzymet Pfh1 helikas underlättar DNA-syntetisering. Enzymet befinner sig nära DNA-kopieringsmaskineriet under DNA-syntesprocessen och gynnar intakt kopiering av DNA vid de ställen där syntetiseringen är invecklad och minimerar därmed mängden skadad DNA. Forskare vid Umeå universitet har gjort upptäckterna som publicerats i PLOS Genetics.

Generella likheter mellan arvsmassan hos Schizosaccharomyces pombe och människor, pekar på att mänskocellens DNA-kopiering också behöver närvaro av ett specialiserat helikas på ställen där kopieringen är invecklad. Enligt de nya upptäckterna är det humana PIF1 helikaset en toppkandidat för denna viktiga funktion.

– Genom att analysera hela genomet har vi kunnat visa hur Pfh1 helikaset gynnar DNA-kopieringen och minskar mängden skadad arvsmassa som skapas där kopieringen är invecklad, säger Nasim Sabouri, som är forskare vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik och medförfattare av artikeln.
– Ställen där kopieringen är invecklad existerar naturligt och finns i många regioner i alla studerade arvsmassor. Om dessa naturliga hinder inte undanröjs saktar de ner takten i DNA-syntesen och detta kan leda till att DNA-strängen går av och att arvsmassan blir instabil, vilket är ett kännetecken hos cancerceller. Pfh1 är ett motorprotein med den unika förmågan att överkomma dessa naturligt förekommande hinder.

Tillsammans med sin doktorand, Parham Pourbozorgi-Langroudi, samt forskarkollegor vid Princeton och Vanderbilt universiteten har Nasim Sabouri kartlagt DNA-syntesenzymer i arvsmassan och utfört masspektrometri för att studera DNA-kopieringsmekanismen i svamparten Schizosaccharomyces pombe.

Forskarna upptäckte också att Pfh1 interagerar med flera olika enzymer i DNA-kopieringsmaskineriet. Dessutom fann de att Pfh1 helikaset binder till många vanliga regioner i arvsmassan, inte bara där DNA-kopieringen är invecklad utan också i andra regioner där kopieringsmekanismen inte är beroende av Pfh1 helikas. Interaktionen med DNA-kopieringsmaskineriets enzymer och utspriddheten pekar på att Pfh1 ligger nära tillhands och är viktig för kopieringsmaskineriet, samt främjar maskineriets framsteg där det behövs.

– Eftersom det även i humana celler finns regioner där replikationen är svårgenomförd är det troligt att specialiserade helikaser också behövs för att människans DNA-kopiering ska fungera och för att minimera risken att skadad DNA bildas. Humana PIF1 helikas är troligtvis den bästa kandidaten för just denna uppgift eftersom både Pfh1 och hPIF1 båda tillhör samma släkte av helikaser, säger Nasim Sabouri.

Läs forskningsartikeln i PLOS Genetics

Om publikationen:
PLOS Genetics, artikel: Pfh1 is an accessory replicative helicase that interacts with the replisome to facilitate fork progression and preserve genome integrity. Författare: Karin R. McDonald, Amanda J. Guise, Parham Pourbozorgi-Langroudi, Ileana M. Cristea, Virginia A. Zakian, John A. Capra, och Nasim Sabouri. DOI: 10.1371/journal.pgen.1006238

För mer information, vänligen kontakta:
Nasim Sabouri
Institutionen för medicinsk kemi och biofysik, Umeå universitet
072-566 2505; nasim.sabouri@umu.se

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Presskontakt

Presskontakt

Presskontakt 090-786 50 89

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.