Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

​Förnybara bränslen kan vara lika hälsofarliga som dieselavgaser

Biodieselavgaser ger liknande negativa effekter på hjärt-kärlsystemet som avgaser från fossil diesel, enligt en avhandling från Umeå Universitet. Däremot ger inte vedrök samma påverkan på blodkärlen.

I omställningen från fossila till förnyelsebara bränslen har fokus i första hand varit på miljöeffekterna. Men även klimatsmarta bränslen kan ge negativa hälsoeffekter. Det är exempelvis välkänt att det vid förbränning av dessa bränslen bildas små partiklar, som kan bidra till utvecklingen av hjärtinfarkt. Det är också klarlagt att exponering för vanliga dieselavgaser leder till ökad blodproppsbildning och försämrar blodkärlens förmåga att vidga sig.

Världshälsoorganisationen, WHO, uppskattar att miljontals människor dör i förtid på grund av avgaser från trafik och rök från eldning. Trots detta är det oklart exakt vilken roll olika bränslen har när det gäller hälsoeffekter.

För att studera detta närmare har Jon Unosson i sitt avhandlingsarbete bland annat låtit friska forskningspersoner andas in utspädda diesel- och biodieselavgaser för att undersöka om man kan få hälsovinster av att gå över till biodiesel. Studierna visar dock att effekterna på blodkärlen var lika starka för båda dessa bränslen, trots att avgasernas beståndsdelar skiljde sig markant.

Både i Sverige och utomlands är det mycket vanligt att man utsätts för partiklar från vedeldning. Till skillnad från dieselavgaser vet man ytterst lite om vilken effekt vedrök har på hjärta och blodkärl. I en studie där Jon Unosson, doktorand vid Institutionen för folkhälksa och klinisk medicin, lät friska forskningspersoner andas in vedrök, visade det sig att blodkärlen blev styvare och att hjärtrytmen påverkades negativt i samband med exponeringen. Däremot sågs inga negativa effekter på proppbildning eller blodkärlens förmåga att vidga sig, när brandmän utsattes för vedrök. Partiklarna i vedrök är större och har annorlunda kemi jämfört med avgaspartiklar, och detta kan vara en förklaringsmodell till varför inte vedrök har samma effekt på blodkärlen som dieselavgaser.

– Studierna i avhandlingen visar att de vedertagna måtten för bedömning av luftföroreningar inte kan förutsäga hälsoeffekterna fullt ut. Biodieselavgaser var lika farliga som dieselavgaser, trots att de innehöll en mindre massa av partiklar, medan vedrök gav mindre påverkan trots hög masskoncentration. Omställningen till förnyelsebar energi är ett utmärkt tillfälle att förbättra folkhälsan, men det kräver att man tar hänsyn till hälsoeffekterna av eventuella utsläpp, säger Jon Unosson.

Avhandlingen är publicerad digitalt

Jon Unosson kommer från Borås. Han arbetar som läkare vid Hallands sjukhus Varberg och är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet.

För mer information om avhandlingen, kontakta gärna:

Jon Unosson
Telefon: 070-787 40 89
E-post: jon.unosson@lung.umu.se

Om disputationen

Fredagen den 12 december kl. 09:00 försvarar Jon Unosson, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, sin avhandling med titeln: Akuta kardiovaskulära effekter vid exponering för biobränsleavgaser. (Engelsk titel: Acute cardiovascular effects of biofuel exhaust exposure). Sal D, byggnad 1D, Norrlands Universitetssjukhus.
Opponent: Matthew Campen, associate professor, University of New Mexico.
Huvudhandledare: Jenny Bosson.

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Presskontakt

Presskontakt

Presskontakt 090-786 50 89

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.