”Först till kvarn” gäller bland växtarter på stränder

Växtarter som koloniserar frilagd jord tidigt kan påverka möjligheterna till etablering för arter som kommer senare. Artsammansättningen i den vegetation som bildas beror på vilka arter som är inblandade och miljöförhållandena på platsen. Mindre konkurrenskraftiga arter kan gynnas av att komma först. Därigenom kan de lättare hålla sig kvar och det ökar vegetationens motståndskraft mot en föränderlig miljö. Detta visar Umeåforskare i en ny studie.

Översvämningar och andra störningar i vattendrag påverkas av bland annat klimatförändringar, vattenregleringar och ekologiska restaureringar. Om vi beaktar samspelet mellan miljön och den ordning i vilken olika arter koloniserar stränderna, kan vi bättre förstå hur störningar påverkar vegetationen på älvstränder och lättare förutsäga deras effekter.

- Vi frågade oss om föryngringen på stränder längs vattendrag i första hand påverkas av omgivningen, exempelvis markens fuktighet, av den ordning i vilken olika arter koloniserar, av vilka arter som koloniserar eller av en kombination av dessa faktorer, säger Judith Sarneel som forskar vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.

I ett försök såddes frön av växter dels i provytor på stränder, dels i krukor i växthus. Fem växtarter som sprids på olika sätt och föredrar olika markfuktighet såddes etappvis i olika sammansättningar och fick växa under olika fuktighetsförhållanden.

Resultaten visar att de tidigt sådda arterna växte sig större och bildade tätare bestånd jämfört med de senare sådda arterna. Det gällde både på stränderna och i växthuset. När alla arter såddes samtidigt var det markfuktigheten och artens egenskaper som avgjorde vilken art som kunde breda ut sig bäst.

Markfuktighet och vattenståndsvariationer påverkar alltså hur fröna gror, överlever och växer upp till plantor, men groddplantor växer tätast på bar, fuktig jord där till exempel växtligheten skavts bort när träd fallit eller begravts där vårfloden avsatt sediment. Växterna är dessutom anpassade till markfuktighet på olika sätt. Hög markfuktighet gynnar både förmågan att gro och växa hos de flesta arter. Däremot leder både torka och översvämning till att fler individer dör bland de senare anlända arterna.

I nordliga vattendrag kommer frön till stränderna först med vårfloden och senare under sommaren främst med vinden. De frön som kommer tidigt har en konkurrensfördel över de som kommer senare. Det förklarar varför arter med frön som flyter bra dominerar i strandzoner och dominansen i vegetationen förändras från vindspridda till vattenspridda arter längs en älv från källflödena ner till havet. Även begränsningar av arternas spridnings- och etableringsmöjligheter formar växtlighetens fördelning på stranden. Detta bidrar till att stränder får större artrikedom än sina omgivningar, de blir landskapets ”hotspots”

– När naturvårdare ska upprätta skötselplaner för naturområden måste de beakta vad som bestämmer vilka arter som kommer först. Detta gäller även när man diskuterar hur klimatförändringar påverkar växtligheten, särskilt om de ändrar tiden för fröspridning. Andra egenskaper och olika livsstadier än tillväxt måste emellertid också beaktas för att vi fullt ut ska förstå värdet av samspelet mellan livsmiljön och den turordning i vilken arterna kommer, säger Judith Sarneel.

Läs en digital publicering av artikeln

Originalartikel:

Sarneel, J. M., Kardol, P. & Nilsson, C. (2016). The importance of priority effects for riparian plant community dynamics. Journal of Vegetation Science, 27:658-667. DOI: 10.1111/jvs.12412

För mer information, kontakta gärna:

Judith Sarneel, judith.sarneel@umu.se

Christer Nilsson, christer.nilsson@umu.se

Vänligen mejla för att bestämma telefontid

Pressbild1 för nedladdning. Foto: Judith Sarneel

Pressbild2 för nedladdning. Foto: Judith Sarneel