Pressmeddelande -
Från alfabetisering till digitalisering
Skriftteknologi har funnits i mänsklighetens tjänst i mer än 5000
år. I Norden är det först under de senaste tvåhundra åren som teknologin blivit tillgänglig för en bredare allmänhet.
Under perioden mellan 1800-2000 svepte två vågor av skriftbruk in över den industrialiserade delen av världen: en första våg som förde med sig alfabetisering, en andra med digitalisering. Vågorna har bland annat inneburit att skrift tagit allt större plats i människors vardagsliv, det man kallar vardagligt skriftbruk
I bokens tolv artiklar ges en tvärvetenskaplig belysning av
vardagens läsande och skrivande. Författarna kommer från många olika ämnen: här medverkar historiker, bokhistoriker, didaktiker, etnologer, språkvetare och litteraturvetare.
Artiklarna behandlar exempelvis vardagligt skriftbruk i 1800-talets skillingtryck, dag böcker och brev, 1900-talets vykort och allsångshäften och vardagligt skriftbruk hos skolelever idag och dess konsekvenser för skrivundervisning i skolan. De flesta artiklarna är skrivna ur ett svenskt perspektiv, men placeras in i ett literacy-historiskt nordiskt sammanhang. En artikel behandlar också vardagligt skrift bruk på Island under 1800-talet.
Antologin är ett resultat av den tvärvetenskapliga och nordiska samverkan som ägt rum inom nätverket Vardagligt skriftbruk, Diakrona perspektiv på literacy i Sverige och övriga Norden och som åren 2009-2012 finansierats av Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond.
Fem författare från Umeå universitet medverkar i boken, för kontakt med respektive författare, klicka på namnet: Ann-Catrine Edlund, språkstudier, Per-Olof Erixon, estetiska ämnen, Daniel Lindmark, historia, Berit Lundgren, pedagogiskt arbete och Annika Norlund Shaswar, språkstudier.
