Gå direkt till innehåll
Fritidshusägare ­ en resurs för landsbygden

Pressmeddelande -

Fritidshusägare ­ en resurs för landsbygden

Tillbringar du jul, sportlov och sommar i ditt fritidshus? Se dig i sådana fall som en resurs för bygden ­ snarare än ett problem. En ny studie från Umeå universitet visar att fritidshusägare är lojala och berikar bygden där de har sitt fritidshus med ny kunskap och nya erfarenheter. De bidrar därmed till lokal och regional utveckling.

Istället för att se fritidshus som ett problem bör man se ägarna som en lojal och outnyttjad resurs som kan spela en avgörande roll för den lokala utvecklingen om det används rätt, säger Louise Robertsson som tidigare forskat vid Umeå universitet. Studien tar ett nytt grepp jämfört med tidigare forskning genom att titta på hur fritidshusägare, lokalbefolkning och lokala företag interagerar med varandra på sin lediga tid utanför företagen.

En viktig slutsats av studien, som nyligen publicerats i tidskriften Tourism Planning and Development, är att fritidshusturism är en viktig form av turism för små och perifert lokaliserade destinationer. Fritidshusägarna och lokalbefolkningen samverkar med varandra och utbyter kunskap och erfarenheter som är till nytta för fritidshusägarna och de lokala företagen, även i den professionella yrkesrollen.
– Genom att vara en attraktiv fritidshusdestination blir företag lokaliserade där mer konkurrenskraftiga jämfört med företag på andra orter i periferin. I detta avseende är fritidshus en outnyttjad resurs som bör användas i större utsträckning för att skapa positiva fördelar för platser med få eller inga andra möjligheter till utveckling, säger Roger Marjavaara, forskare vid Umeå universitet.

Fritidshusägarna hyser stort intresse för bygden
Under en livstid flyttar en svensk ungefär elva gånger, men fritidshuset är oftast kvar och fungerar som en trygg punkt. I många fall är fritidshuset en tidigare permanentbostad, exempelvis ett föräldrahem. Det innebär att många fritidshusägare har vistats på fritidshusdestinationen under en lång tid och det kan finnas ett intresse bland dem att engagera sig i utvecklingen av fritidshusdestinationen. Fritidshusägarna är lojala till destinationen där fritidshuset finns, till skillnad från turister som ägnar sig åt andra former av turism.
– Eftersom fritidshusägarna kommer utifrån kan de också berika fritidshusdestinationen med ny kunskap och nya erfarenheter och bör därför betraktas som en resurs. Studien, som gjorts i Borgafjäll, Dorotea kommun, visar att sju av tio fritidshusägare har ägt sina fritidshus i över tio år, och att en fjärdedel av ägarna vistats i sina fritidshus mer än åtta veckor per år, berättar Roger Marjavaara, forskare vid Umeå universitet.

Resultat visar att många fritidshusägare deltog i någon sorts kunskapsutbyte med andra under sin tid i fritidshuset. 61 procent angav att de hade lärt sig nya saker genom kontakter i Borgafjäll och 44 procent av de intervjuade angav att de även hade delat med sig av kunskap under tiden de vistats i Borgafjäll. Flertalet angav även att de gett råd till lokala företag och permanentboende rörande utvecklingen på destinationen.
– Det finns ett överflöd av kunskap bland de fritidsboende, säger en av de intervjuade lokalföretagarna.

Många av fritidshusägarna är företagare och har kontakter som de är villiga att förmedla till lokala företag. En femtedel av respondenterna angav att den kunskap de blivit exponerad för under tiden på fritidshusdestinationen också varit till nytta i deras yrkesliv hemmavid. 60 procent av kontakterna som fanns i Borgafjäll var nya kontakter som skapats som en konsekvens av individernas fritidshusägande, och 60 procent av kontakterna upprätthålls av individerna även när individerna inte befinner sig i Borgafjäll.

Louise Robertsson har tidigare arbetat som projektassistent på Umeå universitet och hennes forskning har haft fokus på fritidshusturism, destinationsutveckling och mobilitet. Louise jobbar idag som projektledare på Fyrbodals kommunalförbund. Roger Marjavaara är universitetslektor i kulturgeografi vid Umeå universitet. Han forskar om människors mobilitet och då i synnerhet turism, där fritidshusturism är ett huvudspår.

Pressbild: Fritidshus
http://www.samfak.umu.se/digitalAssets/155/155856_...

Pressbild: Louise Robertsson
http://www.samfak.umu.se/digitalAssets/155/155859_...

Pressbild: Roger Marjavaara
http://www.samfak.umu.se/digitalAssets/155/155857_...

Länk till tidskriften: http://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/21568316.2014.947437#.VFybk2d0y70

För mer information, kontakta:
Louise Robertsson, projektledare Fyrbodals kommunalförbund
Telefon: 070-614 74 54
E-post: louise.robertsson@fyrbodal.se

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Eva Stoianov

Eva Stoianov

Kommunikatör Samhällsvetenskapliga fakulteten 090-786 62 28

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.