Genetiska förändringar orsakade av miljöfaktorer kopplas till högre självmordsrisk

Forskare har kunnat koppla miljöorsakade genetiska förändringar i den så kallade CRH-genen, vilken påverkar regleringen av kroppens stressystem, till självmordsrisk och psykisk ohälsa. Studien av epigenetiska förändringar i kroppens hormonbaserade stressystem visar att stressrelaterade förändringar i CRH-genen är förknippade både med allvarliga självmordsförsök hos vuxna och psykisk sjukdom hos ungdomar.

Forskningsstudien, som är ett samarbete mellan forskare vid Umeå universitet, Karolinska Institutet och Uppsala universitet, har publicerats i tidskriften EBioMedicine.

Ett överaktivt stressystem har tidigare visats hos patienter med ökad suicidrisk. I den aktuella studien visar forskarna hur epigenetiska förändringar i CRH-genen, som är förknippade med allvarliga självmordsförsök hos vuxna, också kunde ses hos ungdomar med hög risk för psykisk sjukdom.

Nyligen publicerad forskning visar att allvarliga självmordsförsök leder till kraftigt förkortad livslängd med ökad risk för suicid och dödsfall av naturliga orsaker speciellt hos unga. På tio år har det blivit dubbelt så vanligt att barn mellan 10 och 17 år lider av psykisk ohälsa i Sverige. Även för unga vuxna har en alarmerande ökning skett enligt en nyligen publicerad rapport från Socialstyrelsen.

I studien undersökte forskarna 88 personer som gjort självmordsförsök. Deltagarna delades upp i högrisk- eller lågriskgrupper, baserade på allvarlighetsgraden i deras suicidala beteende. Epigenetiska markörer i form av DNA-metylering i stressystem-relaterade gener analyserades i blodprover från deltagarna. I nästa steg studerades de upptäckta epigenetiska förändringarna i CRH-genen i blodprov från två andra kohorter med 129 respektive 93 tonåringar i åldrarna 14 till ­­­17 år. Tonåringarna delades upp i högrisk- eller lågriskgrupper, baserat på skattningar av psykiatriska symptom. Resultaten visade att epigenetiska förändringar i CRH-genen var tydligt mer förekommande i den tonårsgrupp som också hade högst risk för psykisk ohälsa.

– Eftersom psykisk ohälsa är ett allvarligt och växande samhällsproblem är det viktigt att vi tar tidiga riskfaktorer för psykisk sjukdom och suicidalt beteende i beaktande när det gäller självmordspreventivt arbete, säger Jussi Jokinen, som är professor i psykiatri vid Umeå Universitet och som lett den aktuella studien.
– Vår miljö påverkar hur generna uttrycks, vilket brukar kallas epigenetisk förändring. Även om vi inte kan dra direkta paralleller mellan fynden i de olika kohorterna, tyder våra forskningsresultat på att optimal reglering av stressystem är viktig för psykisk hälsa.

Länk till artikeln i EBioMedicine

För mer information, vänligen kontakta:
Jussi Jokinen, Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet
Tel: 073-642 1446
E-post: jussi.jokinen@umu.se

Om publiceringen:
EBioMedicine, artikel: Epigenetic and Transcriptional Changes in the CRH Gene are related to Severity of Suicide Attempt and a General Psychiatric Risk Score in Adolescents. Författare: Jussi Jokinen, Adrian Boström, Ali Dadfar, Diana Ciuculete, Andreas Chatzittofis, Marie Åsberg och Helgi Schiöth. DOI: 10.1016/j.ebiom.2017.12.018.