Gå direkt till innehåll
Forskarna har studerat hur små laxar vandrar nedströms. Den här fullvuxna hoppande laxen är emellertid på väg uppströms. Foto: Stefan Åberg
Forskarna har studerat hur små laxar vandrar nedströms. Den här fullvuxna hoppande laxen är emellertid på väg uppströms. Foto: Stefan Åberg

Pressmeddelande -

Glada laxar simmar bättre

Vad som styr när den unga laxen beslutar sig för att vandra ut till havet har varit ett debatterat ämne under årtionden. Nu visar ett forskarlag från Umeå universitet att laxens vilja att vandra begränsas av rädsla. Resultaten är publicerade i tidskriften Nature Communications.

Laxen är en fiskart med mycket stor ekologisk och ekonomisk betydelse. Att vandra från uppväxtlokalen i älven ut till havet är ett kritiskt steg i varje ung atlantlax (Salmo salar) liv och ett måste för att laxen ska kunna växa sig stor.

Forskare har under lång tid försökt förstå vilka faktorer som påverkar den unga laxens beslut att vandra ut till havet. Att miljöfaktorer så som temperatur, ljus och vattenflödesförhållanden påverkar har man sett i tidigare studier, men en stor del av variationen i vandringbenägenhet är fortfarande oförklarad.

Nu visar en studie från Umeå universitet publicerad i den ansedda tidskriften Nature Communications att laxens benägenhet att vandra delvis begränsas av laxens rädsla för det okända nedströms.

– Genom att behandla laxen med ångestdämpande läkemedel kunde vi se att de gladare laxarna vandrade längre och snabbare än obehandlad lax, säger Gustav Hellström en av forskarna bakom studien.

Forskargruppen utförde studien både i en laborativ miljö, där lax fick vandra i ett konstgjort vattendrag, och i ett naturligt bäcksystem utanför Umeå. I båda dessa miljöer kunde forskarna konstatera att lax som behandlats med ångestdämpande läkemedel vandrade nästan dubbelt så fort som lax som inte utsatts för denna behandling. Denna upptäckt är inte bara viktig för vår förståelse av laxvandring utan ökar även förståelsen för vad som styr djurs migration i allmänhet.

Studien har även relevans ur ett föroreningsperspektiv då de halter av ångestdämpande läkemedel som laxen utsattes för var låga, så låga att de understiger halter som uppmäts i vissa avloppsvatten.

– I Sverige har vi inte lax i de system som är starkt påverkade av avloppsvatten, så här är det inte troligt att detta är ett större miljöproblem i nuläget. Man ska dock komma ihåg att det finns många vandrande fiskarter som lever i kraftigt förorenade vatten, men om och hur dessa påverkas vet vi inte i dagsläget, säger Gustav Hellström.

Originalartikel

“GABAergic anxiolytic drug in water increases migration behaviour in salmon”. Nature Communication. DOI 10.1038/NCOMMS13460

Foton

Presspaket för nedladdning

Bildtexter:

Forskarna har studerat hur små laxar vandrar nedströms. Den här fullvuxna hoppande laxen är emellertid på väg uppströms. Foto: Stefan Åberg

En tvåårig atlantlax (Salmo salar) är ungefär 25 centimeter lång. Foto: Jörgen Viklund

En annan glad lax är forskaren Gustav Hellström. Foto: Alexander Ruas


För mer information, kontakta gärna:

Gustav Hellström, Biträdande lektor vid institutionen för vilt, fisk och miljö vid SLU
Telefon: 070-372 72 58
E-post: gustav.hellstrom@umu.se

Tomas Brodin, Forskare vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet
Telefon: 070 – 2783570
E-post: tomas.brodin@umu.se

Jonatan Klaminder, Lektor vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet
E-post: jonatan.klaminder@umu.se

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Ingrid Söderbergh

Ingrid Söderbergh

Forskningssamordnare Forskning vid Umeå Centre for Microbial Research, UCMR 070-60 40 334

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.