​Gravida kvinnor och barnmorskor möts inte vid kostrådgivning

Barnmorskor och gravida kvinnor har svårt att mötas vid kostrådgivning. Barnmorskorna fokuserar på att förmedla Livsmedelsverkets kostrekommendationer medan gravida kvinnor bekymrar sig över hur de ska tolka och tillämpa råden i vardagen. Det visar en avhandling från Umeå universitet.

– Gravida kvinnor oroar sig ofta och har många frågor om vad som är ohälsosamt och förbjudet att äta, med tanke på risken att barnet ska ta skada. Barnmorskorna å sin sida upplever sig ofta ha otillräckliga kunskaper i kostfrågor, framför allt om risker säger Anna Lena Wennberg, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, som har skrivit avhandlingen.

Hon har i sin forskning studerat barnmorskors kostrådgivning till gravida kvinnor och hur de tar emot kostråden. I studierna har hon bland annat genomfört intervjuer med både gravida kvinnor och barnmorskor, och delat ut en kostenkät till de gravida kvinnorna vid tre tillfällen under graviditeten, samt tolv veckor respektive sex månader efter förlossningen.

Avhandlingen visar att gravida kvinnor ofta bekymrar sig över att kosten kan innebära risker för det ofödda barnet. Kvinnorna de känner oro och skuld för att barnet ska ta skada om de råkar äta något ohälsosamt eller förbjudet. De läser tidningar, broschyrer och, framför allt, söker information på internet. Kvinnorna upplever dock ofta att det är svårt att hitta bra information och kostråd om vad man bör äta under graviditeten. De upplever sig också stressade och pressade av omgivningens krav att välja och äta hälsosam mat, och kan även känna sig övervakade, ifrågasatta och kommenterade av såväl vänner och bekanta som av hälsovården. Trots detta visade kostenkätstudien att kvinnornas kost under graviditet inte nådde upp till det rekommenderade intaget och dessutom försämrades den efter graviditeten.

Anna Lena Wennberg visar också i avhandlingen att barnmorskor – som i sin yrkesroll är auktoriteter – som regel uppfattar att deras information tacksamt tas emot av de gravida kvinnorna. Samtidigt är barnmorskorna osäkra på om kvinnorna verkligen följer rekommendationerna. Vanligtvis handlar barnmorskornas kostråd om vilka livsmedel som gravida kvinnor bör undvika och om ohälsosamma matvanor generellt. Kostrådgivning till exempelvis kvinnor med fetma eller ätstörningar, invandrarkvinnor, veganer eller kvinnor med låg socioekonomisk status beskrivs i avhandlingen som särskilt utmanande.

Avhandlingen är publicerad digitalt

Anna Lena Wennberg är född och uppvuxen vid Kalixälvens strand i Morjärv, men är sedan länge bosatt i Umeå. Hon är distriktssköterskebarnmorska och har arbetat både inom förlossningsvård och inom mödrahälsovård, samt som adjunkt vid institutionen för omvårdnad, Umeå universitet.

För mer information, kontakta gärna:

Anna Lena Wennberg
Telefon: 090-786 90 61, 070-394 90 44
E-post: anna-lena.wennberg@umu.se

Om avhandlingen

Anna Lena Wennberg, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, försvarar sin avhandling med titeln: Gravida kvinnor och barnmorskor möts inte i kostrådgivning - studier inom svensk mödrahälsovård. (Engelsk titel: Pregnant women and midwives are not in tune about dietary counseling - studies in Swedish antenatal care).

Opponent: Margareta Larsson, docent, institutionen för kvinnors och barns hälsa - obstetrik och gynekologi, Uppsala universitet. Huvudhandledare: Katarina Hamberg.

Disputationen äger rum 18 september kl. 13.00, i Vårdvetarhuset, Aulan, Umeå universitet.