Gå direkt till innehåll
Bakterien Mycobacterium tuberculosis som orsakar tuberkulos hos människan. Foto: National Institute of Allergy and Infectious Diseases
Bakterien Mycobacterium tuberculosis som orsakar tuberkulos hos människan. Foto: National Institute of Allergy and Infectious Diseases

Pressmeddelande -

​Har funnit en ny strategi att behandla tuberkulos

En ökning av läkemedelsresistent tuberkulos är ett stort hinder för att behandla sjukdomen framgångsrikt. Nu har forskare vid Washington University School of Medicine i St. Louis och Umeå universitet funnit en molekyl som förhindrar och till och med omvänder resistens mot det mest använda antibiotikumet för behandling av tuberkulos, isoniazid. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

Det svensk-amerikanska forskarteamet har upptäckt en molekyl som i kombination med isoniazid potentiellt kan återställa antibiotikans effektivitet hos personer med antibiotikaresistent tuberkulos.

– Molekylen kan också stärka antibiotikans förmåga att döda tuberkulosbakterier - även de som är känsliga för antibiotika. Det skulle kunna innebära att läkare i framtiden skulle kunna skära ned den besvärliga sexmånadersbehandlingen de förskriver i dag, säger Fredrik Almqvist, professor i kemi vid Umeå universitet, som deltagit i den nydanande studien.

Omkring 1,5 miljoner människor dog av tuberkulos år 2017, vilket gör den till den mest dödliga smittsamma sjukdomen världen över. Tuberkulos orsakas av bakterien Mycobacterium tuberculosis. En gång inuti kroppen förvandlas bakterierna till en tuffare form som tål mer stress och är svårare att döda.

Snarare än att leta efter nya och bättre antibiotika, bestämde sig forskaren Christina Stallings och hennes medarbetare vid Washington University School of Medicine i St. Louis, i samarbete med Umeåforskaren Fredrik Almqvist att leta efter molekyler som hindrar bakterierna från att bli mer motståndskraftiga. När tuberkulosbakterier hamnar i en miljö med låg syrehalt, såsom de förhållandena bakterierna möter i en människokropp, klumpar bakterierna ihop sig och bildar en tunn biofilm. Denna biofilm är motståndskraftig inte bara mot syrefattiga förhållanden utan även mot antibiotika och andra stressfaktorer.

Med hjälp av Fredrik Almqvist och hans forskargrupp screenade forskarna 91 molekyler som hämmar biofilmer i andra bakteriearter. Molekylerna valdes ut från ett kemiskt bibliotek med föreningar av liknande kemisk grundstruktur. Forskarna fick träff och hittade en molekyl, kallad C10, som inte dödade tuberkulosbakterierna men hindrade dem från att bilda en biofilm.

Ytterligare experiment visade att blockering av biofilmbildningen med C10 gjorde bakterierna enklare att döda med antibiotika och till och med begränsade utvecklingen av antibiotikaresistens. Forskarna behövde bara en bråkdel av mängden isoniazid för att döda tuberkulosbakterierna när isoniazid kombinerades med C10. Dessutom blir en på en miljon tuberkulosbakterier spontant resistenta mot isoniazid när de odlades under typiska laboratoriebetingelser. Men när forskarna växte tuberkulosbakterier med isoniazid och C10-molekylen, uppkom aldrig de läkemedelsresistenta mutantbakterierna.

Mest överraskande var att molekylen till och med reverserade antibiotikaresistensen. Tuberkulosbakterier med mutationer i en specifik gen kan tåla isoniazidbehandling. Men sådana bakterier dör när de behandlas med isoniazid plus C10, upptäckte forskarna.

– Detta var ett helt oväntat resultat. Vi förväntade oss absolut inte att kunna vända antibiotikaresistensen. Men det skulle kunna betyda att om vi använder någon molekyl såsom C10 kan vi ge alla de miljoner människor i världen som bär på isoniazid-resistenta bakterier möjlighet att använda isoniazid igen mot tuberkulos, säger Christina Stallings.

Molekylen är dock inte färdig att användas på människor eller ens testad på djur, förklarar Christina Stallings. Denna studie genomfördes på bakterier som växte i laboratoriemiljö. Forskarna utreder fortfarande huruvida molekylen är säker och hur den kan processas av kroppen.

– Vi har denna fantastiska molekyl, och vi har visat att det är möjligt att förebygga och vända antibiotikaresistens. Nu jobbar vi på att förbättra själva molekylen så att vi kan börja testa den på djur, men vi försöker också ta reda på exakt hur den förhindrar biofilmbildningen så att vi kan utveckla mediciner med samma verkningssätt. I detta arbete deltar även Umeåforskaren Christer Larsson och hans medarbetare. Vi har funnit en ny strategi att behandla tuberkulos, men det kommer krävas mer forskning innan det blir verklighet, säger Christina Stallings och Fredrik Almqvist.

Originalartikel:

Flentie K, Harrison G, Tükenmez H, Livny J, Good J, Sarkar S, Zhu D, Kinsella R, Weiss L, Solomon S, Schene M, Hansen M, Cairns A, Kulén M, Wixe T, Lindgren A, Chorell E, Bengtsson C, Krishnan K, Hultgren S, Larsson C, Almqvist F, Stallings CL. Chemical disarming of isoniazid resistance in Mycobacterium tuberculosis.
Proceedings of the National Academy of Sciences. Week of May 6, 2019. DOI: 10.1073/pnas.1818009116.

https://www.pnas.org/content/early/2019/04/30/1818009116

För mer information, kontakta gärna:

Fredrik Almqvist, Kemiska institutionen vid Umeå universitet
Telefon: 070-397 90 97
E-post: fredrik.almqvist@umu.se

Pressbild för nedladdning. Foto: National Institute of Allergy and Infectious Diseases

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Ingrid Söderbergh

Ingrid Söderbergh

Forskningssamordnare Forskning vid Umeå Centre for Microbial Research, UCMR 070-60 40 334

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.