Hemtjänsten och arbetslinjen problematiseras i Socialvetenskaplig tidskrift

Vad gör äldre med hemtjänst som helst vill ha ett kvinnligt vårdbiträde eller personal med viss etnicitet? Har den förstärkta arbetslinjen samma förutsättningar i norr? Det är två aktuella frågor som diskuteras i det nya numret av Socialvetenskaplig tidskrift, vars redaktion finns vid Umeå universitet.

Allt fler kommuner erbjuder äldre med hemtjänst möjlighet att välja vem som ska utföra insatserna i hemmet. Men utbudet av insatser verkar inte vara anpassade till en heterogen grupp äldre. Katarina Andersson, postdoktor vid Umeå centrum för genusstudier och universitetslektor i socialt arbete vid Umeå universitet, analyserar hemtjänsten ur ett mångfaldsperspektiv med fokus på framför allt kön och etnicitet i en av artiklarna i det nyutkomna numret av Socialvetenskaplig tidskrift.

Katarina Andersson har intervjuat äldre med hemtjänst och personal på olika nivåer i organisationen i en kommun som infört kundval, ett system som både antas öka brukarnas inflytande och kvaliteten på omsorgen. Hon visar att många äldre ändå är missnöjda för att hemtjänsten inte kan anpassa verksamheten till deras individuella behov, både vad gäller hur lång tid en insats ska ta och hur den genomförs. Och när de äldre framför specifika önskemål utmålas de lätt som krävande. Enligt Katarina Andersson lämnas personalen att själva hantera dessa frågor och andra dilemman i en omsorgsvardag där resurser och tidsbrist ofta sätter gränser för vad som är möjligt att åstadkomma. En slutsats är att det snarare är ekonomin än behoven som styr i dagens äldreomsorg, och kundval blir ett begrepp som sätter avtryck i den marknadsideologiska retoriken, men knappast skapar nöjda kunder.

En grundidé i den så kallade arbetslinjen är att alla ska arbeta efter förmåga, och på så sätt bidra till den gemensamma välfärden. De senaste årtiondena har arbetslinjen förstärkts, och Saila Piipoola, universitetslektor i sociologi vid Luleå universitet, beskriver i sin artikel vilka konsekvenser detta får i Norrbotten, ett län med hög arbetslöshet.

Hon har i sin studie intervjuat ett antal arbetslösa och arbetsförmedlare i Norrbotten, och pekar på hur arbetslinjen förutsätter rörlighet på arbetsmarknaden. Men att flytta innebär ett hot mot den sociala tryggheten, och för många verkar utbildning vara en riskfylld och svårrealiserad utväg. Saila Piippola drar därför slutsatsen att den förstärkta arbetslinjen har ett storstadsperspektiv där man förutsätter en infrastruktur som saknas i Norrbotten.

I Socialvetenskaplig tidskrift publiceras vetenskapliga artiklar, debattinlägg, bokrecensioner och andra nyheter inom det sociala forskningsfältet. Författare är forskare vid olika universitet och högskolor i landet, och huvudmålgruppen är forskare och andra intresserade av området, såsom exempelvis personal vid kommuner, landsting och statlig verksamhet.

Kontakta gärna:

Katarina Andersson
Umeå centrum för genusstudier, Umeå universitet,
Tel: 090-786 6415
E-post: katarina.andersson@ucgs.umu.se

Saila Piipoola
institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Luleå tekniska universitet
Tel: 0920-492 941
E-post: saila.piippola@ltu.se

För recensionsexemplar och mer information, kontakta:

Stefan Sjöström, redaktör
institutionen för socialt arbete, Umeå universitet,
Telefon: 090-786 7797
E-post: stefan.sjostrom@socw.umu.se

Mer information om Socialvetenskaplig tidskrift