​Hjärnfonden ger stort Ice Bucket Challenge-anslag till ALS-forskningen i Umeå

Hjärnfonden delar ut 3 miljoner kronor till ALS-forskningen vid Umeå universitet. Det är ett resultat av de 35 000 SMS-gåvor som kommit via Ice Bucket Challenge.

Hjärnfondens anslag går till forskaren Peter Andersen, professor i neurologi vid Umeå universitet, för forskningsprojektet MinE. Det är ett europeiskt samarbetsprojekt med syfte att hitta nya sjukdomsanlag och ärftliga anlag som skyddar mot ALS. Målet är att analysera arvsmassan från 15 000 ALS-patienter och jämföra det med 7 500 kontrollpersoner.

– Vi är mycket positiva till det här projektet som blir möjligt för oss tack vare det anslag vi har fått från bland annat Hjärnfonden. Genom MinE-projektet får vi tillgång till mycket data och kan jämföra genetiska skillnader mellan personer i olika länder. Vi vill få kunskap om hur alla anlag i kroppen fungerar för att kunna hitta mer effektiva sätt att bromsa sjukdomsutvecklingen hos dem som drabbas, säger Peter Andersen, neurolog och överläkare vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå samt professor och hjärnforskare vid Umeå universitet.

För bara ett år sedan hade få hört talas om ALS. Men när sedan ishinksutmaningen drog i gång världen runt fick många upp ögonen för sjukdomen. Bara i Sverige nämndes fenomenet 32 000 gånger i sociala media, förutom Facebook. Detta bidrog till ett stort intresse att stödja forskningen. Över 35 000 personer SMS:ade sina gåvor till ALS-forskningen, vilket nu möjliggör ett anslag om 3 miljoner kronor till det utvalda projektet.

– Det är med stor glädje vi idag kan dela ut 3 miljoner kronor till den livsviktiga ALS-forskningen, tack vare alla generösa gåvor som kommit via Ice Bucket Challenge. ALS är en dödlig sjukdom som vi inte har något botemedel för. Detta ambitiösa och unika projekt vi stödjer kommer visa på nya mekanismer och samband rörande ALS-sjukdomens uppkomst och därmed öka möjligheterna att utveckla framtida behandlingar. Nu hoppas vi att engagemanget ska fortsätta även utan ishinksutmaningar. Grundforskning är kostsam och mer resurser behövs om vi ska komma närmare ett genombrott, säger Gunilla Steinwall, generalsekreterare för Hjärnfonden.

En av de första insamlingskampanjerna som Hjärnfonden genomförde när de grundades för 20 år sedan var till just till ALS och minnet av Maj Fant. Under årens lopp har Hjärnfonden kunnat dela ut nära 30 miljoner kronor till ALS-forskningen.

I samband med utdelningen av anslaget lanserar Hjärnfonden en ny sajt,hjarnfonden.se/ibc, där man kan lära sig mer om ALS, vad pengarna går till och återuppleva många av de fantastiska utmaningar som gjordes i somras.

Se en film med medverkande i Ice Bucket Challenge vid Umeå universitet

Kort om ALS
ALS-relaterade besvär ser olika ut hos olika personer eftersom det finns flera typer av sjukdomen. Förlamningen kan börja i olika delar av kroppen och påverka talet och sväljningen. Vid andra sjukdomsformer börjar svagheten i en arm eller ett ben. Utmärkande för ALS är att kraftnedsättningen följs av att musklerna tillbakabildas, så kallad muskelatrofi. Man kan också få muskelkramper och muskelryckningar. ALS är en dödlig sjukdom som idag saknar botemedel.

För ytterligare information kontakta gärna:

Sophie Ternheim, press- och marknadsansvarig, Hjärnfonden
Telefon: 0730-92 63 00
E-post: sophie.ternheim@hjarnfonden.se

Ulrika Nordström, filosofie doktor vid institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, Umeå universitet, kontaktperson för Peter M. Andersen och ALS-gruppen
Telefon: 073-739 66 95
E-post: ulrika.nordstrom@umu.se