Gå direkt till innehåll
​Höga leptinnivåer ökar risken att dö av bakteriell blodförgiftning

Pressmeddelande -

​Höga leptinnivåer ökar risken att dö av bakteriell blodförgiftning

Personer som har höga nivåer av fettvävshormonet leptin i blodet har en ökad risk att drabbas av en bakteriell blodförgiftning och även en ökad risk att dö av detta. Det konstaterar Sofie Jacobson i en avhandling som hon försvarar vid Umeå universitet.

Infektioner med bakterier eller andra mikroorganismer kan i vissa fall leda till blodförgiftning. Om mikroorganismerna når blodbanan uppstår en inflammatorisk reaktion genom aktivering av kroppens immunförsvar. Reaktionen begränsas oftast till det infekterade området men i vissa fall kan immunsvaret bli överaktiverat, vilket leder till en generell inflammatorisk reaktion i hela kroppen. Detta tillstånd kallas sepsis och vid de allvarligare formerna av sepsis, svår sepsis eller septisk chock, påverkas olika organsystem så att intensivvård kan behövas.

Sofie Jacobson, tidigare överläkare vid intensivvårdsavdelningen, Norrlands universitetssjukhus i Umeå, samt doktorand vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet, visar i sitt avhandlingsarbete att svår sepsis och septisk chock är mindre vanligt förekommande vid intensivvårdsavdelningen, Norrlands universitetssjukhus, jämfört med vad som rapporteras från intensivvårdsavdelningar internationellt. Cirka 5 procent av de patienter som vårdades på intensivvårdsavdelningen vid Norrlands universitetssjukhus hade eller utvecklade sepsis under det första vårddygnet, vilket är i storleksordningen 33–50 procent färre än vad som rapporteras från intensivvårdsavdelningar i internationella studier.

– Men, dödligheten är dock jämförbar med internationella siffror och betydligt högre än för genomsnittet bland intensivvårdspatienter. Bland de som drabbas av den svåraste formen, septisk chock, avlider mer än 40 procent, det gäller både män och kvinnor. Därför är det angeläget att öka förståelsen för vilka som löper stor risk att avlida för att kunna förbättra behandling och omhändertagande av dessa patienter, säger Sofie Jacobson.

Sofie Jacobson har baserat sin avhandling på data från patienter som vårdats för sepsis på intensivvårdsavdelningen vid Norrlands universitetssjukhus, åren 1988–2008, samt på analys av prover donerade till den Medicinska Biobanken, Umeå universitet.

I två av hennes studier visar hon att immunologiskt aktiva ämnen påverkar män och kvinnor olika när det gäller risken att avlida i sepsis. Ett av dessa ämnen är leptin som utsöndras till blodet från fettvävnad och är känt som ett mättnadshormon. Leptin har betydelse för reglering av kroppsvikt och ämnesomsättning. På senare år har leptin kopplats till låggradigt inflammatoriska tillstånd som är förknippade med fetma och utveckling av hjärtkärlsjukdom samt typ II-diabetes.

Studier från Umeå universitet har tidigare visat att höga leptin-nivåer är en riskfaktor för insjuknande i typ II-diabetes, hjärtinfarkt och stroke för män, men inte för kvinnor. I den nu aktuella avhandlingen visas att leptin även är kopplat till det höggradigt inflammatoriska syndromet sepsis.

– I normalfallet verkar höga leptinnivåer vara en starkare riskfaktor för sjukdom hos män än hos kvinnor. Men vid det akuta insjuknandet i sepsis ökar leptinhalterna hos män, vilket har en skyddande effekt, medan det för kvinnor är tvärtom; höga nivåer ökar risken att avlida, säger Sofie Jacobson.

Hon berättar vidare att ytterligare ett protein av betydelse för immunförsvaret, mannos-bindande lectin (MBL) inverkar olika på kvinnor och män när det gäller risken att avlida på grund av sepsis. Höga nivåer av MBL i det akuta skedet av svår sepsis var förenat med ökad risk för kvinnor att avlida men inte för män.

– Sammantaget kan fynden i avhandlingen få betydelse för tidig diagnostik och optimal behandling av det potentiellt dödliga tillstånd som sepsis är. Men det krävs dock ytterligare studier för att bekräfta de olika sambanden, säger Sofie Jacobson.

Avhandlingen är publicerad digitalt

Sofie Jacobson kommer från Umeå och är överläkare vid Neurorehabiliteringsavdelningen, Neurocentrum, men har ett mångårigt förflutet som överläkare vid intensivvårdsavdelningen, Norrlands universitetssjukhus. Sofie Jacobson är doktorand vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet.

För mer information om avhandlingen, kontakta gärna:

Sofie Jacobson
Telefon: 070-695 27 79
E-post: sofie.jacobson@anestesi.umu.se

Porträttfoto för nedladdning

Om disputationen

Torsdagen den 4 december försvarar Sofie Jacobson institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, sin avhandling med titeln: Svår sepsis; epidemiologi och könsrelaterade skillnader i inflammatoriska markörer. (Engelsk titel: Severe sepsis; epidemiology and sex-related differences in inflammatory markers). Opponent: Else Tönnesen, professor, Department of Clinical Medicine, Aahus University, Danmark. Huvudhandledare: Ola Winsö.

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Presskontakt

Presskontakt

Presskontakt 090-786 50 89

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.