Gå direkt till innehåll
Hur cellen minns sin identitet

Pressmeddelande -

Hur cellen minns sin identitet

Philge Philip presenterar i sin avhandling nya resultat och beräkningsmetoder som kan få betydelse för genetikforskning om hur cellens minne regleras. Philip försvarar sina resultat fredagen den 3 oktober vid Umeå universitet.

I alla organismer som består av mer än en cell, har varje cell specifika funktioner och sin egen identitet. För att en organism ska fungera är det riktigt viktigt att varje cell minns sin identitet. Levercellen måste förbli en levercell och neuronen ett neuron. Också när cellen delar sig behöver dottercellen ärva de funktionella egenskaperna hos modercellen. Detta minne är inte kodad i DNA:t självt, utan snarare i de proteiner som binder till DNA och bestämmer dess tredimensionella struktur.

I dag känner vi till många av de proteiner som är involverade i regleringen av cellulärt minne, men vi vet väldigt lite om hur de hittar rätt längs våra kromosomer.

Philge Philip har i sin avhandling utvunnit information ur de enorma mängder data som finns tillgänglig med bananfluga som modellsystem. Han har utvecklat beräkningsmetoder vilka han har använt för att studera hur två mycket viktiga proteinkomponenter i detta maskineri hittar rätt längs kromosomerna. Tekniken kallas ”datamining” och är verktyg för att söka efter mönster, samband och trender i stora datamängder.

– Mina beräkningar visar hur ett av dessa proteiner som kallas CBP, vilket är absolut nödvändigt för överlevnaden av varje cell i både människor och flugor, finner sitt mål under processen genom att binda till två andra proteiner med DNA-bindande kapacitet, säger Philge Philip.

Studier av ett annat viktigt proteinkomplex, som kallas MSL-komplexet, visar DNA-sekvensens roll i proteinkomplexets målsökande. Philges doktorsarbete visar också att MSL-komplex, i motsats till tidigare förväntningar, inte är ensamma om att reglera ett specifikt minne längs X-kromosomen.

De flesta av dessa proteiner är mycket lika hos ett brett spektrum av organismer, såsom maskar, flugor och människor. I själva verket kan en förlust av funktioner av vissa av dessa gener i mänskliga celler räddas genom införandet av motsvarande flug-gen.

Om minnessystem inte fungerar korrekt när stamceller ska differentieras till olika celltyper, kan allvarliga utvecklingsproblem uppstå. Om minnet hos en differentierad cell är skadat kan tumörer utvecklas.

– Att förstå hur proteiner som reglerar cellminne hittar rätt är viktigt om vi ska lyckas utveckla läkemedel som kan mildra de allvarliga konsekvenserna av störningar i cellidentitet eller om vi vill skräddarsy stamceller efter våra behov, säger Philge Philip.

Avhandlingen är publicerad digitalt.   

För mer information, kontakta gärna:
Philge Philip, institutionen för molekylärbiologi
E-post: philge.philip@molbiol.umu.se
Telefon: 076-148 59 59

Intervjuer utförs på engelska.

Pressfoto för nedladdning Fotograf: Erik Ågren.

Fakta om avhandlingen:
Fredagen den 3 oktober försvarar Philge Philip, institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Mining DNA elements involved in targeting of chromatin modifiers. Svensk titel: Hur hittar kromatinmodifierare rätt längs kromosomerna?
Disputationen äger rum klockan 9.00 I Sal E 04, UNOD R1, NUS - Norrlands universitetssjukhus.
Fakultetsopponent är Professor Stein Aerts, Institutionen för humangenetik, Katholieke universitet Leuven.

Philge Philip kommer från Kerala i Indien. Han gjorde sin Master i Bioinformatik vid S.R.M Arts and Science College, Chennai, Indien 2006.


Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Ingrid Söderbergh

Ingrid Söderbergh

Forskningssamordnare Forskning vid Umeå Centre for Microbial Research, UCMR 070-60 40 334

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.