I FabLab Umeå kan alla bli innovatörer

FabLab i Umeå är en öppen och verkstad där ALLA som vill skapa innovationer med stöd av digital teknik är välkomna. Här får alla komma till tals, oavsett bakgrund. Här korsas gränser och skapas nya möten mellan teknik och hantverk, hobby och expertis. Här bryts normer på kreativa och inkluderande sätt.

FabLab Umeå är del av Sliperiet, som i sin tur är del av Umeå universitet. Verksamheten ingår till viss del även i innovationsprojektet +Project. Projektet har bland annat som uppdrag att bygga upp en normkreativ, inkluderande, öppen innovationsmiljö – ett FabLab.

I Fablab Umeå kan vem som helst tillverka nästan vad som helst med stöd av kunniga och engagerade volontärer, digital produktionsteknik och ett brinnande intresse.

– Traditionella högteknologiska innovationsmiljöer lockar framför allt till sig företrädesvis vita, högutbildade och teknikkunniga män i 20–30 års åldern. Här i FabLab Umeå har vi lyckats skapa en jämn könsfördelning, med en mångfald av nationaliteter och ett större ålders- och utbildningsspann bland användarna. Här kan du möta – och samarbeta – med alltifrån professionella elektroingenjörer, sömmerskor och träslöjdare, till hobbyanvändare, i 16–80 års ålder”, säger Emma Ewadotter, en av FabLabs två verksamhetsledare.

I grunden ser Emma Ewadotter mångfalden i FabLab som en demokratisk fråga.

– Hur ska exempelvis designprodukter kunna möta människors behov om inte hela samhället finns representerade i våra innovationsmiljöer? Vad händer när vi börjar ifrågasätta designnormen? Hur skulle symaskiner designade för män se ut? Vad skulle sexleksaker formgivna av kvinnor fokusera på? Hur skulle en webbsida för multietniska användare kunna designas för att faktiskt vara integrerande? Det är skitspännande frågor, säger Emma.

Hårt arbete bakom jämställdhet
När FabLab Umeå University invigdes 2014 bestod det inledningsvis av ett 3DLab som främst användes av just unga, teknikkunniga och vita män. EU-medel och rekryteringen av Emma Ewadotter och forskningsingenjör Magnus Lindgren, möjliggjorde utvecklingen av ett mer jämställt FabLab. Men, jämställdheten har inte uppstått spontant. Bakom ligger hårt arbete.

Emma Ewadotter fick hösten 2015 uppdraget att bygga upp SoftLab, en prototypverkstad för textiler och kroppsnära teknologi, för att locka bredare målgrupper till Sliperiet och FabLab. Ett år senare var könsfördelningen 70 procent kvinnor och 30 procent män i SoftLab och 13 procent kvinnor och 87 procent män i 3DLab. Idag har verksamhetsledarna lyckats vända trenden. Dagsaktuella siffror visar på en jämn könsfördelning i de båda labben.

Positiva förebilder, en nyckel till framgång
Emma Ewadotter framhåller positiva förebilder som en viktig framgångsfaktor och FabLabs volontärer som betydelsefulla för att skapa en inkluderande miljö. Volontärerna hjälper besökarna tillrätta och tipsar och delar med sig av sina kunskaper. De fungerar också som ett slags ambassadörer för FabLab.

– Det är viktigare att volontärerna kan bemöta människor på ett bra sätt än att de behärskar all teknik i FabLab. Om du inte förbehållslöst och öppet kan bjuda in människor kan du inte representera oss, säger Emma Ewadotter.

Volontärsgruppen är heterogen och består av människor av olika kön, utbildningsbakgrund och nationaliteteter - allt för att få fler besökare att känna sig välkomna:

– Du kan säga vad du vill om inkludering, allas lika rätt och att alla får vara här men kommer du som besökare aldrig i beröring med en person som du på något sätt kan identifiera dig med, en person som är som dig själv, blir det svårare att känna sig hemma.

Normkreativ innovation
Bakom FabLab Umeås framgångar ligger också ett normkreativt förhållningssätt. Många olika förebilder lyfts fram och ges samma utrymme för att fler ska känna sig välkomna och representerade. Stereotyper och förgivettaganden kring vad som är de bästa lösningarna på formgivnings- och designproblem utmanas. Olika sätt att skapa värderas lika högt oavsett om det rör sig om handbroderi, pappersslöjd, 3D-teknik eller robotteknik.

– Vi måste prata om teknik på andra sätt än i exkluderande ingenjörstermer för att locka nya användargrupper. Vi får inte heller ta förgivet vilka som är intresserade eller ointresserade av olika teknologier och material. Det gör stor skillnad om du kallar en kurs för ”laserskärning i textilier” istället för ”laserkurs för tjejer”. I det första fallet utgår du från användarnas materialintresse och i det andra från deras kön. Tilltal är en viktig aspekt i ett inkluderande arbete, säger Emma Ewadotter.

En förstagångsbesökare som kommer till FabLab får idag alltid frågan ”Vad vill du göra” i stället för som tidigare ”Vilka maskiner och mjukvaror kan du använda?”. På så sätt har skapandet hamnat i fokus och tekniken blivit ett verktyg istället för en utgångspunkt för skapandet.

Mångfalden har, tillsammans med att FabLab är en demokratisk och delande kultur, bidragit till att många vänskapsband har knutits över gränserna.

– När vi slår våra kloka huvuden ihop och hjälps åt händer det grejer. Det är oerhört fint att se hur det byggs vänskapsband över generationsgränser och andra gränser. För ur vänskap föds förtroenden, ur förtroenden föds samarbeten, ur samarbeten föds idéer, ur idéer föds innovationer, avslutar Emma Ewadotter.

Besök Sliperiets hemsida

För mer information, kontakta gärna:
Emma Ewadotter, samordnare & verksamhetsledare, SoftLab, Sliperiet
Telefon: 070-233 12 37
E-post: emma.ewadotter@umu.se

Eva J:son Lönn, kommunikatör, Sliperiet
Telefon: 073-064 77 50
E-post: eva.j.lonn@umu.se