Gå direkt till innehåll
Individuella utvecklingsplanerna i skolan ifrågasätts

Pressmeddelande -

Individuella utvecklingsplanerna i skolan ifrågasätts

Arbetet med de individuella utvecklingsplanerna visar att eleverna själva måste ta ansvar för att de individuella målen uppnås, eftersom lärarna inte har tid att följa upp varje enskild elevs behov. Arbetet med dessa dokument visar även att eleverna utvecklar egna strategier för att lärarna ska uppfatta dem som mönsterelever.

Eva Mårell-Olsson har i en avhandling studerat hur det går till när elever, föräldrar och lärare förbereder och genomför utvecklingssamtal och upprättar individuella utvecklingsplaner.

Det är lärarens ansvar att se till att målen i läroplanen och kursplanerna uppnås i undervisningen. Läraren ansvarar även för att varje enskild elev ska få hjälp att uppnå de individuella målen i utvecklingsplanen. Studien visar att det ofta är omöjligt att följa upp målen i utvecklingsplanerna, eftersom det inte finns tid för det. Istället föreslås elevmål som överensstämmer med den planerade undervisningen.
– Man frångår då den enskilda elevens behov och låter eleven själv ta ansvar att arbeta mot de egna målen. I många fall blir arbetet med de individuella utvecklingsplanerna därför verkningslöst, menar Eva Mårell-Olsson.

Resultatet visar också att arbetet inte bara handlar om elevens lärande.
– Eleverna inser tidigt hur de förväntas uttrycka sig, uppföra sig och förhålla sig till sig själva, till sina prestationer, men även till lärares skriftliga omdömen och föräldrars förhoppningar, och anpassar sig därefter, säger Eva Mårell-Olsson.

Elever, föräldrar och lärare deltar alla i skapandet av mönstereleven, men de har olika motiv och strategier. Föräldrarna å sin sida agerar ställföreträdare för sitt omyndiga barn. De gör egna bedömningar av sitt barns utveckling, skriver egna omdömen om sitt barns kunskaper och lärande och ställer krav på undervisningen.  De ser också sitt barns lärande som ett livslångt projekt. Lärarna å sin sida jobbar mer kortsiktigt och försöker att hantera sitt eget arbete effektivt genom att exempelvis formulera och anpassa elevmålen till den egna undervisningen, men också genom att återanvända formulerade omdömen som riktar sig till flertalet elever.
– För eleverna blir arbetet en ständig förhandling om positionen som mönsterelev. De måste prestera sitt allra yttersta och i viss mån dölja sina brister. Dessutom måste de uppfatta vilka uttalade och outtalade krav som ställs av både föräldrar och lärare.

Enligt grundskoleförordningen ansvarar lärare för att upprätta en utvecklingsplan för varje elev minst en gång per termin. Utformningen av denna ska ske i samarbete med eleven och elevens föräldrar. Utvecklingsplanen ska även kompletteras med lärares skriftliga omdömen om elevernas kunskapsutveckling.

Fakta om disputationen
Fredagen den 5 oktober försvarar Eva Mårell-Olsson, institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Att göra lärandet synligt? Individuella utvecklingsplaner och digital dokumentation. Disputationen äger rum kl. 10.00 i sal N 320 i Naturvetarhuset. Fakultetsopponent är docent Lars Svensson Högskolan Väst.

För mer information, kontakta gärna:
Eva Mårell-Olsson
Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet
E-post: eva.marell-olsson@edusci.umu.se

Läs hela eller delar av avhandlingen

Pressbild

Ämnen

Regioner

Kontakter

Eva Stoianov

Eva Stoianov

Kommunikatör Samhällsvetenskapliga fakulteten 090-786 62 28

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.