Pressmeddelande -
Invasiv vattenloppa kan förändra ekosystem i Bottenviken
Rovvattenloppan, Cercopagis pengoi, har spridit sig från Kaspiska havet till större delen av Östersjön. I Bottniska viken verkar den stöta på patrull i gränsen mellan Bottenhavet och Bottenviken. Klimatförändringarna kan leda till att barriären för spridning norrut rivs, vilket kan få stora konsekvenser för ekosystemet i Bottenviken och fisket. Det visar en studie inom forskningsprogrammet EcoChange vid Umeå universitet.
Vattenrovloppan, Cercopagis pengoi har spridit sig via barlastvatten från Kaspiska havet till bland annat Östersjön. Den är ett rovdjur med hög kapacitet att fånga såväl stora som små byten. Den kan förändra ekosystemen i områden som den koloniserar, och orsakar problem för fisket genom att täppa igen fiskeredskap. I dag finns den spridd i större delen av Östersjön, men i Bottenviken har hittills bara enstaka fynd gjorts.
Rovvattenloppan kan konkurrera om föda med vissa fiskarter, och samtidigt kan de utgöra föda för dessa fiskar. Resultat från fältstudier inom forskningsprogrammet EcoChange visar exempelvis att spigg som fångats i Bottenhavet ätit rovvattenloppor.
Spridningsbarriär
Det verkar finnas en barriär för spridningen av rovvattenloppan någonstans i gränsen mellan Bottenhavet och Bottenviken. Temperaturen kan vara en del av förklaringen. Den kommer ursprungligen från varmare hav, och missgynnas troligtvis av de lägre temperaturerna i norr. Tillgång på föda verkar vara en annan faktor som påverkar spridningen. Rovvattenloppan äter andra djurplankton, och skillnader i mängder och sammansättning av djurplankton skiljer sig mellan Bottenhavet och Bottenviken.
Förändringar i framtiden
Rovvattenloppan verkar ha kommit för att stanna i Bottenhavet, medan fysikaliska och biologiska faktorer hittills hindrar den från att sprida sig in i Bottenviken. Men, barriären för spridning av rovvattenloppan norrut kan försvinna i framtiden som en effekt av klimatförändringarna. De problem som finns längre söderut, med naturligt förekommande arter som konkurreras ut och fisknät som täpps igen, kan bli verklighet även i Bottenviken. EcoChangeforskarna arbetar vidare med att utreda förklaringarna till dagens spridningsbarriär, och förutsäga effekterna av klimatförändringar när det gäller spridningen av främmande arter i Östersjön.
Läs mer om forskningen om rovvattenloppan
Läs mer om forskningsprogrammet EcoChange
Om publikationen:
A potential barrier to the spread of the invasive cladoceran Cercopagis pengoi (Ostroumov 1891) in the northern Baltic Sea. Rowe, O., Guleikova, L., Brugel, S., Byström, P., Andersson, A. 2016. Regional Studies in Marine Science. Volume 3, January 2016, Pages 8–17.
För mer information, kontakta gärna:
Owen Rowe, förste forskningsingenjör, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet
Telefon: 076-7772231
E-post: owen.rowe@umu.se
Pressfoto Owen Rowe för nedladdning
Ämnen
Regioner
Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.
