Gå direkt till innehåll
Klimatförändring förändrar mängden fria miljögifter i Östersjön

Pressmeddelande -

Klimatförändring förändrar mängden fria miljögifter i Östersjön

Regionala klimatmodeller förutspår en ökad transport av sötvatten till Östersjön. Det medför ett ökat inflöde av löst organiskt kol som kommer från land. Denna förändring kommer att påverka de organiska miljögifterna i norra Östersjön som genom att binda till lösta organiska föreningar minskar i koncentration i vattnet. Det skriver Matyas Ripszam i sin avhandling som han försvarar vid Umeå universitet.

– Detta betyder dock inte att miljögifterna utgör ett mindre hot! Ökande mängder organiska föreningar kan på sikt leda till att det uppstår andra ekosystem med mikroorganismer som i huvudsak livnär sig på de lösta organiska föreningarna. På så sätt kan miljögifterna gå in i näringsväven och orsaka mer problem hos högre stående djur, såsom fisk, säger Matyas Ripszam.

Förmågan hos lösta organiska föreningar att adsorbera olika organiska miljögifter har visat sig skilja sig åt i olika delar av Östersjön. Matyas Ripszam har i sin avhandling utvecklat en metod för att mäta i vilken utsträckning föroreningar binder specifikt till löst organiskt kol.

Den nya metoden har han sedan tillämpat på prover tagna längs hela Östersjökusten. De flesta av de studerade föroreningarna visade sjunkande partikelbindning från norr till söder i Östersjön. Vissa föroreningar, med specifika strukturella egenskaper, visade inga rumsliga skillnader vad gäller bindningsförmåga till löst organiskt kol.

Matyas Ripszam har också granskat effekterna av högre temperatur och olika koncentrationer av organiskt kol på miljögifters förmåga till partikelbindning. Dessa experiment utfördes i mesokosmanläggningen vid Umeå marina centrum, UMF. Mesokosmer är experimentella slutna modellekosystem där förhållandena efterliknar de som förväntas i naturliga ekosystem. Det system som användes i denna studie står utomhus i dagsljus och består av stora tankar med vatten där temperatur kan detaljstyras.

Försök med enbart högre temperaturer ledde till lägre koncentrationer av miljögifter i alla avdelningar i modellekosystemet. Det beror enligt Matyas Ripszam troligen på ökad förångning och ökad biologisk nedbrytning av föroreningarna. Högre halter av löst organiskt kol, däremot, gjorde att mer föroreningar sedimenterade.

– Den kombinerade effekten av båda parametrarna visade inget klart mönster eftersom vissa miljögifters vattenkoncentration var mer känsligt för förändringar i temperatur och andra var mer känsliga för ökad halt av organiskt kol.

Avhandlingsarbetet är utfört inom forskningsprogrammet Ecochange.

Avhandlingen är publicerad digitalt

Mer information om Ecochange

Om disputationen:

Fredagen den 20 februari försvarar Matyas Ripszam, kemiska institutionen vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln Bioavailability of Organic Contaminants in a Changing Climate. På svenska: Biotillgängligheten av organiska miljögifter i ett förändrat klimat. Disputationen äger rum klockan 10 i Stora hörsalen i KBC-huset.Fakultetsopponent är professor Roland Kallenborn, Environmental Technology, Norwegian University of Life Sciences.

Matyas Ripszam föddes och växte upp i Budapest i Ungern. Han har en masterexamen i kemi från Eötvös Lorand University in Budapest.

För mer information, kontakta gärna:

Matyas Ripszam, kemiska institutionen

Telefon: 072-223 08 75

E-post: matyas.ripszam@umu.se

Pressbilder för nedladdning

Porträttfoto. Foto: Kristina Viklund

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Ingrid Söderbergh

Ingrid Söderbergh

Forskningssamordnare Forskning vid Umeå Centre for Microbial Research, UCMR 070-60 40 334

Umeå universitet

Med omkring 37 000 studenter och drygt 4 300 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.