Gå direkt till innehåll
Kunskaper används på flera sätt när elever diskuterar hållbarhet

Pressmeddelande -

Kunskaper används på flera sätt när elever diskuterar hållbarhet

När gymnasieelever diskuterar hållbarhetsfrågor inom naturkunskapsämnet gör de två saker samtidigt. Dels skapar de ytterligare förståelse om den specifika fråga de diskuterar. Dels arbetar de med att framställa sig själva och den värld de lever i på ett acceptabelt sätt. Det senare påverkar meningsskapandet kring den fråga eleverna diskuterar, visar Katarina Ottander i sin avhandling vid Umeå universitet.

Naturvetenskaplig undervisning som utgår från samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll ökar elevers intresse för naturvetenskap och blir därför allt vanligare i naturvetenskaplig undervisning. Katarina Ottander vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, Umeå universitet, har studerat hur elever i små grupper diskuterar två hållbarhetsfrågor; världens matförsörjning och världens energiförsörjning. Elevdiskussionerna studerades utifrån tre aspekter, hur hållbarhetsfrågorna blir begripliga för eleverna, hur de använder sina kunskaper i naturvetenskap, samt hur demokratiskt deltagande i samhället framställs.

Eleverna belyser hållbarhetsfrågan från flera perspektiv i sina diskussioner och förhandlar om olika dilemman som uppstår, till exempel människans vilja att äta gott samtidigt som det kan ge en större miljöpåverkan, vilket ses som negativt.

– Att flera perspektiv kommer fram i undervisningen brukar pekas ut som en förutsättning för att eleverna ska få möjligheter att skapa sig en egen uppfattning i frågan, säger Katarina Ottander.

Avhandlingen visar också att eleverna, troligen omedvetet, använder sätt att tala som gör att dilemman löser sig eller blir osynliga i diskussionerna. Eleverna sätt att leva, den västerländska livsstilen, pekas indirekt ut som skulden till många miljöproblem. Därför handlar elevernas diskussioner mycket om att framställa sig själv och sitt sätt att leva som åtminstone skapligt, menar Katarina Ottander.

Eleverna använder sina kunskaper i naturvetenskap på ett mångfacetterat sätt i sina diskussioner, bland annat för att skapa sig ökad förståelse om de hållbarhetsfrågor de diskuterar, och använder många förmågor som betonas i ämnes- och kursplaner.

– Eleverna använder också sina kunskaper till att bedöma och värdera olika handlingar. Det sker således ett kunskapande både i och om naturvetenskap i elevernas diskussioner, säger Katarina Ottander. Men, kunskaper i naturvetenskap används också till att ge auktoritet till sina egna ståndpunkter och/eller förminska andra och andras ståndpunkter.

Samtidigt som eleverna skapar sig en ökad förståelse för hållbarhetsfrågan de diskuterar framställer de vanliga människor som maktlösa i förhållande till samhällsutvecklingen. Eleverna lägger dock ett stort ansvar på individen att göra de rätta valen och agera ”gott”, visar avhandlingen.

– Nästa utmaning för skolan i dessa undervisningssituationer är att ta hänsyn till elevernas ”andra projekt”, nämligen möjligheten att få skapa sig en bild av sig själv och sin situation som OK, kanske till och med bra, säger Katarina Ottander.

Fredag den 18 september försvarar Katarina Ottander, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Gymnasieelevers diskussioner utifrån hållbar utveckling: meningsskapande, naturkunskapande, demokratiskapande”. Disputationen äger rum kl. 13.00 i hörsal N360, Naturvetarhuset, Umeå universitet. Opponent är professor Leif Östman, Uppsala universitet.

Avhandlingen är elektroniskt publicerad

För mer information, kontakta gärna:

Katarina Ottander, institutionen för naturvetenskaperna och matematikens didaktik, Umeå universitet
Telefon: 090-786 62 91, 076 771 6372
E-post: katarina.ottander@umu.se

Pressfoto för nedladdning

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Anna-Lena Lindskog

Anna-Lena Lindskog

Kommunikatör Teknisk-naturvetenskaplig fakultet 090-786 58 78

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.