Gå direkt till innehåll
Kylan stoppar inte främmande arter på hög höjd

Pressmeddelande -

Kylan stoppar inte främmande arter på hög höjd

De följer med oss människor som ”fripassagerare” under skosulor och leriga bildäck. Kargt och kyligt klimat tycks inte hejda främmande växter från att etablera sig på hög höjd där de nu framgångsrikt sprider sig i den alpina vegetationen, visar en studie vid Umeå universitet och Antwerpens universitet.

– De främmande växterna skaffar sig ofta fördelar i sin nya miljö för att de saknar naturliga fiender, och i det här fallet kan brist på starka konkurrenter bland de alpina växterna vara en nyckel till framgång för generalister bland inhemska arter, säger ekologen Ann Milbau, forskare vid forskningsstationen Climate Impacts Research Centre i Abisko.

I en studie publicerad i tidskriften PLoS One har hon tillsammans med Jonas Lembrechts, forskare vid universitetet i Antwerpen, Belgien, undersökt hur växter som normalt växer i låglänt terräng kan sprida sig på högre höjd i den norska fjällvärlden.

Bergsområden har hittills betraktats som en sista utpost, där främmande arter borde ha svårt att etablera sig på grund av det karga klimatet. Man har räknat med att de skulle konkurreras ut av alpina växter som av evolutionen anpassats till att överleva kyla, vind och korta somrar.

Men, forskning vid Umeå universitets klimatforskningsstation i Abisko och Antwerpens universitet visar att inte ens ovan polcirkeln är främmande arter längre en raritet.

– Vi människor har något med saken att göra, säger Jonas Lembrechts. Främmande arter börjar sin erövring på lägre höjd och följer bilvägar och vandringsleder upp i bergen. Gömda i leran under våra bildäck och skosulor hittar de lätt vägen upp i den alpina zonen.

Detta är vegetationen i fjällvärlden inte beredd på, särskilt inte på högre höjd, visar studien. På lite lägre höjder håller sig de nya arterna intill vägarna, medan de högre upp svämmar ut i orörd terräng.

– Att den alpina naturen är mer känslig beror troligen på lägre motståndskraft, säger Jonas Lembrechts. Alpina växter längst upp i norr är inte beredd på invasion av konkurrerande arter från dalgångarna.

– Troligen har dessa låglandsarter blivit allt mer framgångsrika i den alpina terrängen på grund av det varmare väder vi haft de senaste årtiondena, säger Ann Milbau. Varmare klimat och ökande mänsklig påverkan på högre latituder i bergsområden kan framöver ytterligare öka trycket från nytillkomna arter.

Forskarnas slutsats är att bergsklättrare och vandrare bör vara medvetna om att de bär med sig oönskade medresenärer under fötterna när de utforskar orörda områden. Att rengöra skor och övrig utrustning före resan är ett bra sätt att bevara floran i de områden man tänker besöka.

Högupplöst bild på Ann Milbau

Originalartikel:
Alien Roadside Species More Easily Invade Alpine than Lowland Plant Communities in a Subarctic Mountain Ecosystem, by Lembrechts JJ, Milbau A, Nijs I, Plos ONE 9(2) e89664, doi:10.1371/journal.pone.0089664

För mer information, kontakta gärna:

Ann Milbau, forskare, Climate Impacts Research Centre, Abisko Naturvetenskapliga Station, Umeå universitet
Telefon: 0980-40162
E-post: ann.milbau@emg.umu.se


Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 34 000 studenter och 4200 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och ett komplett utbud av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Anna-Lena Lindskog

Anna-Lena Lindskog

Kommunikatör Teknisk-naturvetenskaplig fakultet 090-786 58 78

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.