Lärarfortbildning i formativ bedömning kan öka elevers prestationer i matematik

I skolsammanhang talas det en hel del om formativ bedömning. Det är en komplex typ av undervisning som formas efter frekvent information om elevernas lärandebehov. Catarina Andersson visar i sin avhandling att lärarfortbildning i formativ bedömning kan öka elevers prestationer i matematik, men att lärare behöver tid och stöd i fortbildningen. Hon försvarar sina resultat vid Umeå universitet den 22 maj.

Formativ bedömning innebär att information om elevers lärande används av lärare och/eller elever för att ta beslut om hur fortsatt undervisning och lärande ska läggas upp. Det betyder att elevers lärandebehov dagligen eller veckovis identifieras och att undervisning och lärande baseras på dessa lärandebehov.

En sådan undervisning kan bedrivas med olika kvalitet, och det finns mycket forskning som visat att olika delar av formativ bedömning som bedrivs med hög kvalitet i klassrummet kan göra att eleverna lär sig mer.

Det saknas dock en stabil forskningsbas för hur tillräckligt stöd för lärare kan utformas för att de ska kunna utveckla denna typ av undervisning så att den verkligen får effekter på elevers lärande. Catarina Anderssons avhandling ger ett bidrag till denna forskningsbas.

I sin avhandling studerar hon effekterna av ett omfattande fortbildningsprogram i formativ bedömning på mellanstadielärares undervisning och elevers prestationer i matematik. Resultaten visar att de slumpmässigt utvalda lärarna avsevärt utvecklade sin undervisning mot en mer formativ klassrumspraktik, och att deras elevers matematikprestationer signifikant ökade jämfört med en kontrollgrupp under året efter fortbildningens genomförande.

– Lärarnas användning av fortbildningsprogrammet kan förklaras med hjälp av motivationsteori, och denna förklaringsmodell kan kopplas till egenskaper i fortbildningen som lärarna själva identifierat som viktiga för deras utveckling av undervisningen, säger Catarina Andersson.

Det finns olika strategier för genomförande av formativ bedömning, och fortbildningen som Catarina Andersson studerat bygger på att olika sådana strategier använts tillsammans för att förstärka varandras effekter och bilda en helhet. Effekterna av en undervisning där alla dimensioner av formativ bedömning används på ett effektivt sätt har teoretiskt en hög potential.

– Trots att de flesta lärare i dag delvis använder sig av formativ bedömning, så har de flesta stora möjligheter att arbeta mer formativt. Lärarna behöver dock omfattande tid och stöd för att kunna genomföra denna utveckling av sin undervisning. Bristfälliga förutsättningar kommer sannolikt inte att leda till några effekter på elevers lärande.

Avhandlingen är publicerad digitalt

Om disputationen:

Disputationen äger rum den 22 maj, klockan 13.00 i Sal N320 i Naturvetarhuset på Umeå universitet och genomförs på engelska. Avhandlingens titel: Professional development in formative assessment: Effects on teacher classroom practice and student achievement. Svensk titel: Fortbildning i formativ bedömning: Effekter på lärares undervisning och elevers prestationer.

Fakultetsopponent är Professor Jeremy Hodgen från Nottingham University, England.

Catarina Andersson bor i Skellefteå där hon arbetade på låg- och mellanstadiet som klasslärare och specialpedagog innan hon påbörjade sin forskarutbildning på institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Umeå universitet.

För mer information, kontakta gärna:

Catarina Andersson, institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik

Mobiltelefon: 070 – 519 67 76

E-post: catarina.andersson@umu.se

Pressfoto för nedladdning. Foto: Elin Karlsson