Lättare för män att ställa krav på glutenfri kost

Samhällets normer för hur unga kvinnor och män förväntas uppträda i vardagen har betydelse för deras upplevelse av glutenintolerans. För män är det enklare att ställa krav på glutenfri kost. Det visar dietisten Ethel Kautto vid Institutionen för kostvetenskap i den avhandling som hon presenterar vid Umeå universitet den 21 mars.

I Sverige har omkring 35 000 personer fått diagnosen celiaki (glutenintolerans) och fler kvinnor än män är drabbade. Celiaki är en inflammatorisk kostrelaterad tarmsjukdom där den enda fungerande behandlingen är att utesluta gluten ur kosten. Gluten är ett protein som finns i vete, korn och råg och är de spannmål som är vanligt förekommande i exempelvis bröd, pasta och pizza. Glutenfri kost innebär att utesluta dessa spannmål och istället införa alternativ vilket kan påverka livsmedlets utseende, konsistens och smak.

De ungdomar som Ethel Kautto studerat i sin avhandling var födda 1993 och deltog i en skolbaserad nationell studie för celiaki, Exploring The Iceberg of Celiacs in Sweden. Ungefär fem år efter att de blivit diagnostiserade med celiaki intervjuade hon sju kvinnor och sju män om deras vardagsupplevelser av att leva med celiaki.

Att följa en strikt glutenfri kostbehandling är krävande och innebär att individen ständigt måste ta eget ansvar över sin behandling. Samhällets förväntade normer att unga kvinnor ska uppträda empatiskt, sätta andra före sig själv, och inte ställa krav, blir ett hinder för unga kvinnor som ordineras en strikt glutenfri kostbehandling. Unga män däremot, förväntas uppträda självsäkert, kunna ställa krav och vara engagerad.

– Därmed verkade det vara lättare för unga män med celiaki att ställa krav på sin omgivning om glutenfri kost, säger Ethel Kautto.

I samband med att ungdomarna screenades till celiaki (2005-2006) genomfördes även kostundersökningar där ungdomar vid två tillfällen rapporterade hur de ätit de senaste fyra veckorna. Näringsintaget hos ungdomar som hade diagnosen celiaki och åt en glutenfri kost jämfördes med intaget hos ungdomar utan celiaki. Hur matintaget påverkades av en celiakidiagnos studerades genom att jämföra matintag före och efter diagnos.

– Ungdomar som åt en glutenfri kost hade ett näringsintag som var jämförbart med ungdomar som åt normalkost, säger Ethel Kautto. Det var dock tydligt att det fanns utrymme för förbättringar. Oavsett om ungdomarna hade celiakidiagnos eller inte skulle de behöva öka andelen omättade fetter samt öka intaget av kostfiber genom att äta mer fiberrikt bröd och mer frukt och grönsaker.

Det finns utrymme inom vården att förbättra omhändertagandet av unga personer som har celiaki. Näringsmässigt bör det, förutom stöd till att följa en strikt glutenfri kost, även ges allmänna kostråd om ökat intag av glutenfria kostfibrer och minskat intag av mättade fetter.

– Vården bör även sträva efter att ta särskild hänsyn till hur samhällets normer påverkar individens handlingsutrymme och därefter utarbeta riktlinjer för unga personer med celiaki enligt detta, anser Ethel Kautto.

Om disputationen

Avhandlingen läggs fram fredagen den 21 mars, kl 13-15, vid Institutionen för kostvetenskap, och har titeln "Är det den glutenfria kosten som har störst betydelse? Mat, genus och celiaki". Disputationen äger rum på svenska i Samhällsvetarhuset, Hörsal D, Umeå universitet. Fakultetsopponent är docent Christina Berg, Institutionen för kost och idrottsvetenskap, Göteborgs universitet.

Läs hela eller delar av avhandlingen

Högupplöst porträttbild av Ethel Kautto

För ytterligare information, kontakta gärna:

Ethel Kautto är dietist och doktorand vid Institutionen för kostvetenskap
Telefon: 090-786 52 74
E-post ethel.kautto@kost.umu.se