Gå direkt till innehåll
Livscykeltänk stödjer resan mot hållbar bioekonomi

Pressmeddelande -

Livscykeltänk stödjer resan mot hållbar bioekonomi

Samhället är på väg att bli biobaserat och produkter gjorda av biomassa övertar allt fler funktioner som fossilbaserade produkter haft. För att säkerställa en hållbar övergång behövs metoder som kan hjälpa till att hitta de miljömässigt bästa lösningarna. Frida Røyne pekar i sin avhandling vid Umeå universitet på betydelsen av livscykeltänk och metoden livscykelanalys.

Livscykelanalys används för att bedöma vilken miljöpåverkan en produkt eller tjänst har. Förutom miljöpåverkan ger livscykelanalysen kunskap om de resursflöden som lett fram till produkten.

– Biobaserade produkter har stor potential för minskat fossilt beroende och miljöpåverkan, men det är viktigt att också utreda att det verkligen är bättre för miljön för just den produkt eller tjänst som man har i åtanke, säger Frida Røyne.

En utmaning är att när nya biobaserade produkter tas fram fokuseras ofta på produktionen av materialet och mindre på användningen av produkten. I avhandlingen gjordes en fallstudie med biobaserad plast, vilken visade att för plaster som inte har samma molekylära struktur som fossila plaster kan det vara stora skillnader i materialprestanda. Om bioplastens livslängd är kortare leder detta till en högre miljöpåverkan jämfört med den fossila plasten. Frida Røyne anser därför är det viktigt att använda sig av ett livscykelperspektiv i utvecklingen av nya material och produkter.

Livscykelanalys är en metod som också ger möjlighet för företag att analysera sina strategier ur miljösynpunkt. Det visade sig vid studier av strategiska analyser att det även här är mycket viktigt att inkludera hela värdekedjan. Vid en fallstudie av ett kemiskt industrikluster visade Frida Røyne att den största förbättringen av miljöprestandan inte skedde inom företagsgrindarna utan i andra delar av värdekedjan, när strategin handlade om att byta ut fossil råvara mot svensk skogsråvara.

– Man måste dock vara medveten om de osäkerheter som finns i alla analyser. I dag är det mest uppmärksammade miljöområdet klimatpåverkan. Dock har betydelsen av olika klimataspekter i värdekedjan för skogsprodukter, till exempel dynamiken i kolflöden och ändringar i kolhalten i marken, inte varit särskilt uppmärksammat inom forskningen. Om vi hade haft mer kunskap inom detta område skulle klimatbedömningen kunna förbättras, säger Frida Røyne.

Livscykeltänk ger en värdefull vägledning vid utveckling och produktion av biobaserade produkter, då det beaktar orsakerna till miljöpåverkan i produkternas eller tjänsternas hela värdekedjor.

Frida Røyne är industridoktorand på SP Sveriges tekniska forskningsinstitut i Göteborg. Hon tillhör också forskningsplattformen Bio4Energy Systemanalys och bioekonomi.

Bio4Energy är en stark forskningsmiljö inom bioenergi- och bioraffinaderi. Miljön inbegriper Umeå universitet, Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå och Luleå tekniska universitet, forskningsinstitut och ett omfattande industrinätverk.

Läs en digital publicering av avhandlingen

Om disputationen:

Fredagen den 22 april försvarar Frida Røyne, Institutionen för kemi, sin avhandling med titeln: Exploring the Relevance of Uncertainty in the Life Cycle Assessment of Forest Products. Fakultetsopponent: Professor José Potting, Avdelningen för Miljöstrategisk analys, KTH. Huvudhandledare: Professor Mats Tysklind.

Disputationen äger rum kl.10.00 i KB3B1, KBC-huset, Umeå universitet.

För mer information, kontakta gärna:

Frida Røyne, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Telefon: 010 – 516 5000
E-post: frida.royne@sp.se

Högupplöst pressbild

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Anna-Lena Lindskog

Anna-Lena Lindskog

Kommunikatör Teknisk-naturvetenskaplig fakultet 090-786 58 78

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.