Gå direkt till innehåll
Ljus avslöjar strukturförändringar i proteiner

Pressmeddelande -

Ljus avslöjar strukturförändringar i proteiner

Therese Mikaelsson visar i sin avhandling hur man med fördel kan använda ljus för att bestämma avstånd inom stora molekyler, såsom exempelvis proteiner. Metoden är så känslig att mycket små förändringar i avstånd kan upptäckas. Hon försvarar sina resultat vid Umeå universitet fredagen den 4 april.

Proteiner finns i alla organismer och deltar i praktiskt taget alla processer i cellerna. Den specifika tredimensionella strukturen som ett protein veckas till är avgörande för dess funktion. Om strukturen ändras påverkas därför funktionen. Vissa sjukdomar är förknippade med fel-veckningar av proteiner som leder till att de ”klumpar ihop sig” (till exempel Alzheimers, Parkinsons och Huntingtons sjukdom). För att försöka förstå felveckning är det därför viktigt att studera proteiners struktur och funktion.

Genom att mäta avståndet mellan två molekylgrupper inom ett protein kan man direkt erhålla information om strukturförändringar under olika betingelser.

Therese Mikaelsson visar med sin metod att proteiner i utspädda lösningar, som vanligtvis används i biokemiska experiment, kan anta en mer utbredd struktur än de som befinner sig i en trång och mer cell-liknande miljö. Effekten av de olika miljöerna påverkar dock inte alla proteiner på samma sätt, utan verkar också bero på uppbyggnaden av proteinerna.

– Jag har också använt metoden för att undersöka två varianter av ett protein, där den ena varianten är stabil vid mycket högre temperaturer än den andra. Den temperaturtåliga varianten uppvisar ett mer kompakt uppveckat tillstånd, vilket kanske kan vara till intresse för hur man i framtiden ska designa enzymer, biologiska katalysatorer, så att de fungerar över bredare temperaturintervall.

Fluorescensspektroskopi är i dag en av de vanligaste experimentella teknikerna inom biovetenskapen. I avhandlingsarbetet har Therese Mikaelsson använt denna teknik för att mäta avståndet mellan två molekyler som absorberar ljus. En av molekylerna (donorn) absorberar ljus och överför sedan den energin till den andra molekylen (acceptorn). Genom att mäta hur fort energiöverföring sker, kan avståndet mellan donorn och acceptorn beräknas. Processen kallas elektronisk energiöverföring och en del av avhandlingen avser att utveckla den tidskrävande analys som behövs för att uppnå tillförlitliga resultat.

Om disputationen:
Fredagen den 4 april försvarar Therese Mikaelsson, kemiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Electronic Energy Migration/Transfer as a Tool to Explore Biomacromolecular Structures. Svensk titel: Elektronisk energiöverföring/migrering som ett verktyg för att utforska strukturen hos biomakromolekyler. Disputationen äger rum kl 09.00 i Stora hörsalen, KB3B1, KBC-huset. Fakultetsopponent är Professor Kristine Kilså, Sveriges lantbruksuniversitet. Avhandlingen försvaras på engelska.

För mer information, kontakta gärna:
Therese Mikaelsson, kemiska institutionen, Umeå universitet
E-post: Therese.Mikaelsson@chem.umu.se
Telefon: 070-200 64 55

Avhandlingen är publicerad digitalt

Porträttfoto


Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 34 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Ingrid Söderbergh

Ingrid Söderbergh

Forskningssamordnare Forskning vid Umeå Centre for Microbial Research, UCMR 070-60 40 334

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.