Luftföroreningar påverkar barns och ungas psykiska hälsa

Ny forskning från Umeå universitet visar att läkemedelsuttag för psykiatriska diagnoser har koppling till luftföroreningsnivån. Studien täcker en stor del av den svenska befolkningen, och publiceras i den vetenskapliga tidskriften BMJ Open.

Allt fler studier tyder på att hjärnan och kognitiv utveckling kan påverkas av avgaser.

I en nya studie av en forskargrupp från Umeå universitet undersöktes samband mellan exponering för luftföroreningar i bostadsområdet och barn och ungdomars psykiska hälsa genom att använda uppgifter från Läkemedelsregistret tillsammans med en nationell modell för luftföroreningskoncentrationer. Hela befolkningen under 18 års ålder i Stockholms län, Västra Götaland, Skåne och Västerbotten studerades.

Barn och ungdomar som levde i områden med högre koncentrationer av luftföroreningar hade nio procent högre risk att ha minst ett läkemedelsuttag för en psykiatrisk diagnos under uppföljningen per 10 mikrogram per kubikmeter högre halt av kvävedioxid, även efter att man kontrollerat för socioekonomi och demografiska faktorer.

– Resultaten kan innebära att en minskad koncentration av luftföroreningar, främst bilavgaser, skulle kunna minska psykisk ohälsa hos barn och ungdomar, säger forskaren Anna Oudin vid Enheten för yrkes- och miljömedicin, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, som har lett studien.

Läs en digital publikation av artikeln

Originalartikel:

Oudin, A., Bråbäck, L., Oudin Åström, D., Strömgren, M., Forsberg, B.: Association between neighbourhood air pollution concentrations and dispensed medication for psychiatric disorders in a large longitudinal cohort of Swedish children and adolescents. BMJ Open 2016;6:e010004 doi:10.1136/bmjopen-2015-010004

För mer information, kontakta gärna:

Anna Oudin, forskare vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin
Telefon: 090-785 2242
E-post: anna.oudin@umu.se

Pressbild för nedladdning. Foto: Daniel Oudin Åström