Gå direkt till innehåll
Lysande gaffel med hjälp av sprejad LEC-teknik

Pressmeddelande -

Lysande gaffel med hjälp av sprejad LEC-teknik

Ljusemitterande elektrokemiska celler, LEC, är en nyuppfunnen belysningsteknik. I sin avhandling i fysik vid Umeå universitet visar Amir Asadpoordarvish att en LEC kan tillverkas genom att spreja tre lager bläck ovanpå en yta och få att lysa med strömmen från ett vanligt batteri. LEC-komponenter kan sprejas på komplicerade ytor. Till exempel har professor Ludvig Edmans forskargrupp som han ingår i tillverkat en lysande gaffel.

– I en nyligen genomförd studie visade vi att det också är möjligt att sprejbestryka LEC-strukturen direkt på vanligt, billigt kopiatorpapper, säger Amir Asadpoordarvish. En sådan pappers-LEC uppvisar jämn ljusemission även under upprepad böjning och flexning.

Artificiell belysning har inneburit stora fördelar för mänskligheten. De senaste åren har enorma framsteg gjorts genom kommersialiseringen av energieffektiva ljusemitterande dioder, LED, och datorskärmar med hög kontrast baserade på organiska LED:er. Men, organiska LED kräver en dyr och komplicerad tillverkningsprocess. Det är därför troligt att nästa stora genombrott inom belysning kommer att vara upptäckten av en billig och ”grön” teknik, producerad på ett kostnads- och materialeffektivt sätt med ofarliga och lättillgängliga råvaror, samtidigt som belysningen är flexibel, tålig och väger lite. Ljusemitterande elektrokemiska celler, LEC, kan bli det som gör visionen till verklighet, konstaterar Amir Asadpoordarvish i sin avhandling.

En LEC baseras på ett aktivt material placerat mellan en katod och en anod. I avhandlingen visar Amir Asadpoordarvish hur forskargruppen med hjälp av en enkel handhållen airbrush lyckats tillverka funktionella LEC:er genom att spreja tre lager bläck, och på så vis skapa anod, aktivt material och katod, ovanpå ett substrat. Sådana komponenter kan ge ljus med strömmen från ett vanligt batteri. I samma studie visades att sådana sprejsintrade LEC:er är högeffektiva och kan ha både flerfärgad och mönstrad ljusemission.

– De kan tillverkas direkt på komplicerade ytor. Ett anmärkningsvärt exempel på det är vår tillverkning av en ljusemitterande gaffel, säger Amir Asadpoordarvish.

Forskargruppen löste också problemet med att skydda de ljusemitterande cellerna från den omgivande luften genom att kapsla in dem i ett tunt lager glas och epoxyplast. Det resulterade i en LEC med en livstid på 5 600 timmar, vilket kan jämföras med de 1 000 timmars brinntid som en vanlig glödlampa har.

Avhandlingen är publicerad digitalt

För mer information om avhandlingen, kontakta gärna:

Amir Asadpoordarvish, institutionen för fysik, Umeå universitet,
Telefon: 070-483 92 06
E-post: amir.asadpoordarvish@umu.se

Porträttfoto för nedladdning

Högupplöst foto av lysande gaffel

Högupplöst foto av lysande papper

Om disputationen:

Fredagen den 22 maj försvarar Amir Asadpoordarvish, institutionen för fysik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Functional and Flexible Light-Emitting Electrochemical Cells, (svensk titel: Funktionella och flexibla ljusemitterande elektrokemiska celler).

Fakultetsopponent är professor Jun Gao, Department of Physics, Engineering and Astronomy, Queen’s University, Ontario, Kanada.

Disputationen äger rum kl. 10.00 i sal N300 Naturvetarhuset.

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Anna-Lena Lindskog

Anna-Lena Lindskog

Kommunikatör Teknisk-naturvetenskaplig fakultet 090-786 58 78

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.