Marklyftsträning bra mot långvarig ländryggssmärta

För patienter med ländryggssmärta ger marklyftsträning samma positiva effekter på smärta och fysisk prestation som individanpassad lågbelastande träning av rörelsekontroll. I en avhandling vid Umeå universitet har Lars Berglund jämfört effekterna av olika rehabiliterande träningsformer.

– Det var förvånade att marklyftsträning gav lika stora förbättringar på smärta som den individanpassade lågbelastandeträningen, säger Lars Berglund, som är doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering.

– I praktiken så innebär resultaten att sjukgymnaster/fysioterapeuter, tillsammans med sina patienter, kan välja om de vill använda marklyft eller individanpassade lågbelastande övningar för rörelsekontroll, för att minska ländryggssmärtan.

Lars Berglund har i sin avhandling gjort en randomiserad kontrollerad studie med 70 patienter med långvariga ländryggsbesvär av dominerande mekanisk karaktär, det vill säga en smärta som kan provoceras eller avlastas genom särskilda aktiviteter, rörelser eller via hållningen.

I studien utvärderades de olika rehabiliterande träningsformernas effekt på smärta, funktion, rörelsekontroll, lyftstyrka, uthållighet i höft- och bålmuskulatur, hållning av ländryggen samt muskeltjocklek i ländryggens djupa muskellager. Deltagarna erbjöds tolv träningstillfällen under åtta veckor och fick utbildning om hur de själva kunde påverka sin ländryggssmärta.

Enligt resultaten i en av delstudierna borde behandlare/terapeuter som överväger marklyftsträning först säkerställa att patienten inte har för mycket smärta eller för dålig funktion i höft- och ryggsträckare, så att träningen inte blir för belastande. Enligt Lars Berglund är det viktigt att marklyftsträningen sker under kontrollerade former, både avseende en långsam höjning av belastningen över tid samt att rörelseutförandet under marklyftsträningen sker på ett, för patienten, optimalt sätt.

Resultaten visade också att om målet är att patienterna ska få bäst effekt på funktion i vardagliga rörelser och aktiviteter samt rörelsekontroll bör de däremot träna individanpassad lågbelastande rörelsekontroll.

– Vi såg att gruppen som tränade med de individanpassade lågbelastande övningarna ökade sin lyftstyrka och uthållighet i bålmuskulaturen minst lika mycket om inte mer än personerna i marklyftsgruppen. Detta understryker vikten av att minimera smärta och förbättra rörelsekontrollen för att öka prestationsförmåga, säger Lars Berglund.

Både marklyft och individanpassade lågbelastande övningarna kan enligt studien ge positiva effekter på smärta och tester av fysisk prestation samt kunna påverka hållningen i ländryggen och tjockleken på ländryggens djupa muskellager.

Lars Berglund kommer från Sollefteå och bor i Umeå. Sedan 2013 arbetar han som doktorand på Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, enheten för fysioterapi, men också kliniskt på en hälsocentral och med undervisning vid Luleå Tekniska Universitet. Lars har en examen från sjukgymnastprogrammet (nuvarande fysioterapeutprogrammet) och en masterexamen i sjukgymnastik från Umeå universitet. Han har också en masterexamen, vid Luleå Tekniska Universitet, inom sjukgymnastik med inriktning ortopedisk manuell terapi, ett specialistområde inom sjukgymnastik/fysioterapi med fokus på undersökning och behandling av besvär i rörelseapparaten, däribland ländryggssmärta. Lars har egen erfarenhet av marklyft, då han har tävlat i styrkelyft på SM-nivå sedan 2003 och har även innehavt svenskt rekord i marklyft (327 kg) i sin viktklass.

Läs en digital publicering av avhandlingen

Om disputationen:
Torsdagen den 2 juni försvarar Lars Berglund, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, fysioterapi, sin avhandling med titeln: Marklyftsträning för patienter med mekanisk ländryggssmärta. En jämförelse av effekterna av en högbelastande lyftövning och individanpassade lågbelastande övningar för rörelsekontroll. (Engelsk titel: Deadlift training for patients with mechanical low back pain. A comparison of the effects of a high-load lifting exercise and individualized low-load motor control exercises). Opponent: Professor Hannu Luomajoki, Institute of physiotherapy, School of Health Professions, Zürich University of Applied Sciences, Schweiz. Huvudhandledare: Universitetslektor Ulrika Aasa.

Disputationen äger rum kl.09.00 i Aulan, Vårdvetarhuset, Umeå universitet.

För mer information, vänligen kontakta:
Lars Berglund Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi, Umeå universitet
Telefon: 073-022 65 76
E-post: lars.berglund@umu.se