Medieringen av affekt: säkerhet, fruktan och subversivt hopp i en visuell kultur

I en ny avhandling vid Umeå universitet utforskar medievetaren och filmaren Rodrigo Ferrada Stoehrel hur maktrelationer kopplade till idén om (o)säkerhet kan förstärkas eller utmanas genom användningen av estetiska uttrycksmedel – och dess potential att utlösa kollektiva känslor i synnerhet.

Den alltid viktiga frågan om det emotionellas roll i visuella meningsskapande processer tas i denna avhandling upp i fyra fristående artiklar och en gemensam inledning. Det studeras fyra fall som på ett eller annat sätt rör frågor om maktrelationer och säkerhet.

Avhandlingens första artikel analyserar det svenska juridiska systemet. Närmare bestämt hur ljudbilden används som bevis för en historisk verklighet och på så vis deltar i legitimerandet av straff.

– Viktigt att komma ihåg är att den ljudbilden, genom sin berättelseuppbyggnad och sina visuella element, inte bara bevisar utan också producerar nya erfarenheter och sensationer av det reella och det imaginära, som i sig kan påverka det rättsliga intrycket och dömandet, säger Rodrigo Ferrada Stoehrel.

I den andra artikeln studeras den svenska militärens användning av sociala medier för att presentera sig själva och attrahera rekryter som bortom alla vanliga och officiella förklaringar om (o)säkerhet och demokrati också berättar en historia om äventyr, samhörighet och identitet. Något som dessutom inte kan isoleras från ett större sammanhang av säkerhetsindustri och vapenexport.

I en tredje artikel diskuterar Rodrigo Ferrada Stoehrel hur känslor löper genom sociala rörelsers politiska estetik och odlas som motstånd. Specifikt analyseras hur nätaktivister kombinerar informationsläckage, som slår larm om missförhållanden, med olika visuella medel för att engagera och väcka opposition kring frågor som rör masskontroll och övervakning.

– Men låt mig betona att motstånd inte alltid behöver vara en avsiktlig process eller bunden till det strikt moraliska, utan kan också vara oavsiktlig, informell och till och med tillfredsställande i sin egen rätt, precis som maktutövning.

I den sista artikeln tas den spanska politiska rörelsen Podemos upp, från deras ursprung 2014 fram till valet i december 2015, och hur känslomässiga kommunikationsstrategier baserade på en ”vi-och-dom-konflikt” produceras och distribueras via gruppens aktiva deltagande i polariserade tv-nyheter och talkshows, som sedan förstärks genom sociala medier.

– En iakttagelse här är att Podemos, i sitt mål att bryta den åtstramningspolitik som utlovar makroekonomisk stabilitet, inte rör sig inom en traditionell höger-vänster skala utan sätter ”oss”, ”de vanliga folket” mot ”dom”, ”den Andre”. Något som i Podemos fall syftar till en strategi för att organisera folkets ilska mot korrumperade politiska och ekonomiska eliter – för att skapa en populär vilja till förändring.

Avhandlingen The mediation of affect: security, fear and subversive hope in visual culture finns publicerad digitalt

Kontakt:

Rodrigo Ferrada Stoehrel, rodrigo.ferrada@umu.se, tel. 073-36119 62

Pressbild

Om disputstionen:

Fredag 25 november försvarar Rodrigo Ferrada Stoehrel, i ämnet medie- och kommunikationsvetenskap, Umeå unitversitet, sin avhandling The mediation of affect: security, fear and subversive hope in visual culture.

Disputationen äger rum kl. 08.30-10.30 i Samhällsvetarhuset, Hörsal D. Opponent: Kari Anden-Papadopoulos, professor, Institutionen för mediestudier, Stockholms Universitet.